Hållbart på många sätt under KFS-dagarna i Värnamo
2010-06-04

I år drog KFS-dagarna till småländska Värnamo som därmed blev en av de minsta städerna att stå värd för KFS årliga konferens och stämma. Småstadsidyllen fanns där och välviljan likaså, men dess värre var det många deltagare som fick känna av att staden ännu inte har rutin och erfarenhet av att hantera den logi och administration som ett arrangemang av KFS-dagarnas storlek kräver. På det hela taget blev det dock tre lyckade dagar som deltagarna gav medelbetyget 3,8 på en femgradig skala. Sven-Erik Bucht och Alice Bah Kuhnke var två av dem som bidrog till detta med sina olika reflektioner kring ett hållbart samhälle.

Omkring 250 personer deltog under årets dagar i Pingstkyrkan Arken i Värnamo. Lokalvalet förbryllade många, men efteråt var stora flertalet överens om att kyrkan fungerade minst lika bra och ibland bättre än många traditionella konferensanläggningar. Att ha nära till lunch, kaffe och seminarielokaler var också ett stort plus. Men var det nära till förtäringen så var det desto längre till en sängplats för många av deltagarna. KFS-dagarna ockuperade inte mindre än fem olika hotell i Värnamo, Klevshult och till och med Gislaved. Detta i kombination med bristfälliga bekräftelser och logiadministration i övrigt gör att arrangörsstaden måste få en plump i protokollet inom området.

Klartecken till fortsatt fusionsarbete
Vad hände då i Värnamo när deltagarna väl fått sitt logi? Först ut var faktiskt en nyhet. Samtidigt som den traditionella KFS-golfen spelades på Värnamo Golfklubb den 25 maj tog nämligen ett 30-tal deltagare chansen att stifta närmare bekantskap med den småländska staden. Ett gäng besökte Värnamo Energi och fick veta mer om ett av deras forskningsprojekt och ett annat gäng fick en rundresa i designstaden Värnamo med stopp vid bland annat Bruno Mathsson Center, Källemo, Kateha och Vandalorum som ska bli ett nytt centrum för konst och design. De som deltog uppskattade utflykterna och tycker att en viktig poäng med KFS-dagarna är att de turnerar runt i landet.

Först ut i programmet den 26 maj var KFS årsstämma under ledning av kommunstyrelsens ordförande i Värnamo Hans-Göran Johansson. Stämman blev en ovanligt lång historia som du kan läsa mer om i en separat artikel. Bland annat gjorde KFS VD Christel Wiman en uppskattad och klargörande presentation av fusionsresan kompletterad med sina egna reflektioner och analys av läget. Stämman var enig om att hanteringen av fusionsprocessen varit under all kritik, men gav ändå klartecken till att fortsätta förberedelserna inför en fusion.

Sluta tänk gränser och se möjligheter
Efter en officiell öppningsceremoni med ett fantastiskt dansnummer av Thomas Johansen från Smålands Musik och Teater och välkomstord från nämnda Hans-Göran Johansson tog Sven-Erik Bucht till orda. Sven-Erik är kommunstyrelsens ordförande i Haparanda och den man som fick Ikea att etablera sig på orten. Han gav många exempel på hur Haparanda utvecklats till en hållbar stad.
– Jämför man vår turistkarta idag med hur den såg ut för 20 år sedan så ser man en tydlig skillnad i synsättet. För 20 år sedan markerades gränsen mellan Sverige och Finland med en taggtrådsliknande linje och på andra sidan gränsen fanns bara vitt tomrum. Idag ser Haparanda och Tornio ut som en gemensam stad, men tyvärr finns det gamla gräns- och revirtänkandet kvar i allt för stor utsträckning och i för många sammanhang, berättade Bucht.

Bucht gav många slående och roliga exempel på samarbetet mellan Haparanda och Tornio som sammantaget fått hela regionen att blomstra. Förutom samarbete kring räddningstjänst, idrottsanläggningar och kultur finns också en golfbana med sju hål i Finland och elva hål i Sverige. Buchts budskap var att vi måste sluta tänka gränser och istället se möjligheter, och han var ett levande bevis på att det fungerar i verkligheten.

Gnosjöandan handlar om att tävla
Efter Sven-Erik Bucht och hans politiska engagemang för den regionala utvecklingen tog Sven-Erik Svensson från småländska Bredaryd vid för att ge en förklaring av Gnosjöandan. Sven-Erik Svensson är VD för Zinkteknik och fick 2009 års Nothinplakett som kan liknas vid de lokala företagens Nobelpris. Hans korta och uppriktiga beskrivning av den unika småföretagarandan är ett effektivt utnyttjande av sina nätverk i kombination med en ständig tävlan.
– Klurighet, uppfinningsrikedom och att tänka i nya banor var min egen drivkraft när jag startade Zinkteknik, berättade Sven-Erik Svensson vars första och avgörande produkt var en liten skruvbricka till Ikea. Ingen hade tänkt på att använda min teknik inom det här området och det är just sådant som jag tror att vi är bra på i Småland. Dessutom är vi en välutbildad region även om vår kunskap är väldigt smal, vilket också är en förutsättning för att kunna sälja småsaker och bli världsledande, fortsätter Svensson och syftar på många av sina egna produkter.

Lära ungdomar entreprenörskap
I det efterföljande samtalet med KFS-dagarnas moderator Pelle Thörnberg fick Bucht frågan vad han som politiker kan göra för att underlätta småföretagandet?
– För att en region ska ligga i framkant tror jag det är viktigt med utbildning. Tidigt måste vi lära våra ungdomar entreprenörskap och att det inte behöver vara en självklarhet att bli anställd utan att man kanske ska bli den som anställer. Sedan tror jag att vi som Finland måste bli bättre på att dela ut medaljer och uppmärksamma bra saker.

Svenssons tips till offentligt ägda verksamheter är att minska byråkratin.
– Att Gnosjöandan inte riktigt fungerar i offentliga verksamheter tror jag till stor del beror på det offentligas iver att dokumentera sina visioner på både längden och tvären. Det tar död på både kreativiteten och en i grunden bra idé. Lägg tid och kraft på att förverkliga visionerna och göra något direkt istället.

Efter att ha konstaterat att Gnosjöandan kan vara svår att implementera i offentliga verksamheter väntade middag på High Chaparral som är Smålands populäraste händelsecentrum som startade redan 1966. Den västerninspirerade temaparken är belägen mitt i Gnosjöregionen dit deltagarna fick bussas från de olika hotellen för att samlas lagom till att regnet började falla. Den efterföljande tågresan från High Chaparral till Mexiko via bandittillhållet Buffalo Springs blev förvisso händelserik med ett klassiskt tågöverfall, men med upphållsväder hade säkert betydligt fler njutit av en promenad genom Big Bengts gigantiska Vilda Västernby. Nu blev det istället middagen inomhus som hägrade.

Värderingar ställs mot varandra
Den andra KFS-dagen inleddes med fyra parallella seminarier som vart och ett gav nya perspektiv på hållbarhetsarbetet. Tomas Brytting, docent i företagsekonomi och forskningsledare vid Ersta Sköndal Högskola, talade om etik och ekonomi, och om dessa går att förena. Svaret är att det går, men att det kan vara lättare sagt än gjort. Ett vanligt problem är att många värderingar ställs mot varandra och att något som först verkar självklart i ett senare skede och utifrån en annan värdering blir orimligt. Brytting slog också fast att det är svårt att ha en gemensam värdegrund om den inte är tillräckligt känd och omfattar många. Något som många företag bör ha i åtanke i sitt värdegrundsarbete.

I det andra seminariet talade Edna Eriksson från Sombrero Kommunikation om mångfalds- och diskrimineringsfrågor ur ett nytt perspektiv. Hon kan inte spanska trots att hon är född i Mexico, och hon kan mycket lite om det mexikanska samhället. För en arbetsgivare som vill ha någon med dessa egenskaper är hennes pappa ett bättre val trots att han är född i Sverige. Med detta ville Edna förklara att mångfald handlar mer om vad vi har för erfarenheter, kunskaper och kompetenser än var vi är födda. Visst ska vi behandla alla lika och visst har alla samma värde, men vi fokuserar så ofta på vad vi har för etnicitet och glömmer att vi faktiskt är en människa med en unik personlighet.
– Mångfald handlar om att ta tillvara varje människas unikum istället för att sätta en stämpel beroende på var vi exempelvis är födda eller har för kön, förklarade Edna. Genom att ta tillvara var och ens unika kompetens och erfarenheter skapar vi mångfald i gruppen.

Grön kommunikation måste bottna i verklighet
Grön kommunikation handlar om hållbar kommunikation och som all kommunikation måste den alltid bottna i verkligheten. Det berättade Victoria Olausson som är varumärkesstrateg och rådgivare i miljökommunikation. Enligt henne består hållbar utveckling av tre byggstenar – ekosystemet, samhället och ekonomin – och det är ekonomin som måste anpassas till ekosystemet och inte tvärt om. De företag som är duktiga på grön kommunikation har ett helhetstänkande och utmärks av att man inte drivs av vinstsyfte till vilket pris som helst. De är visionära, lever som de lär och skapar relationer. Miljötänkandet måste vara en del i företagskulturen och varumärket.
– Grön kommunikation ska verka för en dialog och inspirera till förändring. Den externa kommunikationen måste handla om att kunderna förstår varför man tänker miljö och vilken skillnad det gör.

I det fjärde seminariet berättade Alarik von Hofsten, som är vice VD för Telge, och Cecilia Ståhl, som är VD för Manpower Telge Jobbstart, om sin resa med att etablera det gemensamma bolaget som ska öka möjligheterna för personer med försörjningsbidrag och nyanlända flyktingar att komma ut på arbetsmarknaden. Tanken är att snabbare bryta utanförskapet och få personer att känna sig stolta och betydelsefulla. Den största utmaningen låg i att hitta rätt personer till programmet, eftersom den som redan är klar för arbetsmarknaden ska tas om hand av Arbetsförmedlingen och den som inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande hänvisas till bidragsinstanser medan den som är arbetsför men exempelvis behöver språkundervisning och kunskap om det svenska samhället ska slussas ut till arbetsplatser där de kan passa in. Redan efter ett och halvt år har upplägget varit framgångsrik.
– För 80 procent av deltagarna har man hittat en lösning som inneburit arbete eller studier. Fler i arbete innebär att man skapar ett mervärde inte bara för den enskilde individen utan också i kommunen, eftersom fler försörjer sig själva, betalar skatt och inte är bidragsberoende.

Hållbarhet måste genomsyra alla processer
Alice Bah Kunke är inte bara hållbarhets- och miljöchef på ÅF, hon är också för ett riktigt krutpaket på scenen. Efter en lång och intressant beskrivning av sin bakgrund och uppväxt i den småländska myllan kom hon fram till att det är otroligt svårt att förvandla goda tankar till handling. För deltagarna blev hennes föreläsning en rejäl energikick inom flera områden även om många nog funderade över hur hon skulle få ihop sitt budskap kring företags hållbarhetsarbete i slutet. Det gjorde hon givetvis med den äran. Alice sticker inte under stol med att hon under hela sitt liv har älskat att tjäna pengar och att det är en stark drivkraft. På samma sätt är nyckeln för ett lyckat hållbarhetsarbete att aldrig gå in i ett samarbete som inte är bra för företagets affärer. Hållbarhets- och miljöarbetet måste med andra ord ha en tydlig koppling till affärerna och den dagliga verksamheten.
– Det sämsta man kan göra är att låta hållbarhet bli en egen process i företaget, med en hållbarhetsansvarig, egen avdelning och egen budget. Hållbarhetsarbetet måste genomsyra alla processer annars begränsas arbetet till att bedöma typen av papper i företagets broschyrer.

Tjäna pengar på CSR
Innan dagarna avslutades återkom Alarik von Hofsten från Telge tillsammans med Pontus Schultz som är publischer för Veckans Affärer. Schultz berättade om bakgrunden till det CSR-pris som hans tidning delat ut sedan fyra år tillbaka.
– Näringslivet och samhället närmar sig mer och mer, men näringslivstidningarna fortsätter i stor utsträckning att förmedla en föråldrad och stereotyp bild. Det var anledningen till att jag ville skapa en ny mötesplats för detta och lyfta fram framgångsrika exempel, berättade Pontus som tycker att hållbarhetsfrågorna gått från att vara hygienfrågor vid kommunikationsavdelningen till att hanteras centralt i bolagen för att man inte vill råka illa ut.

2009 tilldelades kommunägda Telge priset som årets sociala kapitalist av Veckans Affärer. Koncernens förmåga att med nytänkande entreprenörskap förbättra samhället och samtidigt driva verksamheterna affärsmässigt låg bakom utmärkelsen.
– CSR handlar om att på olika sätt göra gott för samhället och man ska inte skämmas för att tjäna pengar på att göra just det. CSR är en del av vår affärsmodell och man måste tjäna pengar på CSR. Det är det enda långsiktigt hållbara, berättade Alarik von Hofsten. Uthållighet är en annan viktig faktor liksom vetskapen om att resultaten inte syns direkt. För oss är uppriktighet också avgörande och att våra satsningar inte är konstgjorda utanpåverk.

Bättre tema än på länge!
De närmare 70 procent av deltagarna som besvarat KFS utvärdering efter KFS-dagarna är tydliga. Temat var bra, kanske till och med bättre än på länge, och det fanns en tydlig tråd i programmet. Riktiga höjdpunkter blev Alice Bah Kuhnke med det genomsnittliga betyget 4,7 på en femgradig skala. Många uppskattade hennes tankeväckande budskap och den energi hon förmedlade. Lika högt betyg fick Haparandas Sven-Erik Bucht. Han fick många att fundera över sina egna gränser och revir. Dessutom blev många inspirerade av att vilja åka till Haparanda! Även de parallella seminarierna fick höga betyg och många har bland annat framhållit det nytänk som Edna Eriksson presenterade kring mångfaldsfrågorna.

Däremot säger utvärderingarna också att hanteringen av logi och administration måste fungera bättre än vad den gjort i år. Många väger också den lilla stadens för- och nackdelar mot varandra, men anser sammantaget att strävan bör vara att försöka hålla både konferens, middag och logi någotsånär samlat. Det sistnämnda ska förhoppningsvis inte bli något problem när KFS-dagarna hälsar välkommen nästa gång. 2011 ses vi nämligen i Stockholm. Till dess får vi tacka Värnamo kommun och medlemsföretagen Värnamo Energi och Värnamo Turism för värdskapet detta år!

Lars Westberg, 08-556 009 62
Kommunikationsansvarig

Läs mer:
KFS stämma med motioner om fusionsprocessen
KFS-dagarnas webbsidor
KFS Årsredovisning 2009