Beräkna dina pensionsförmåner från Gamla PA-KFS

Inledning
Faktorer som påverkar din pension
Pensionsförmåner
Basbeloppen

INLEDNING

Det här ska ses som en hjälp att uppskatta hur stor din pension från Gamla PA-KFS beräknas bli. Vi vill påminna om att det är en prognos om framtiden. Ingen kan säga säkert vad din lön kommer vara i framtiden. Och det är din lön och anställningstid som ligger till grund för stor pensionen beräknas bli.

För exakta lydelser i avtalet hänvisar vi till pensionsavtalet Gamla PA-KFS. Du kan också läsa mer i broschyren "Ditt pensionsavtal – Gamla PA-KFS".

Din arbetsgivare anlitar ett försäkringsbolag som administrerar pensionsplanen. Det är från det försäkringsbolaget som du årligen får ett pensionsbesked om Gamla PA-KFS. Och pensionen utbetalas från samma försäkringsbolag.

De försäkringsbolag som finns som pensionsadministratörer är KPA, Skandia Liv och SPP Liv.

FAKTORER SOM PÅVERKAR DIN LÖN

Pensionsgrundande lön
Det mesta av den ersättning för arbete som du får från din arbetsgivare är pensionsgrundande. Förenklat kan man säga att övertidsersättning och kostnadsersättningar inte är pensionsgrundande. Vissa kostnadsersättningar kan dock vara pensionsgrundande inom det allmänna pensionssystemet, t ex den skattepliktiga delen av milersättning. Se Gamla PA-KFS § 7.

Årspoäng
Din pensionsgrundande lön divideras med inkomstbasbeloppet för motsvarande år. Se Gamla PA-KFS § 8.

Årsmedelpoäng
Är medeltalet av de fem högsta årspoängen under en bestämd period bakåt i tiden. En årsmedelpoäng för år 2009 räknas ut som medeltalet av de fem högsta årspoängen under åren 2001–2007.

Pensionsgrundande tid
För att du ska få full pension så krävs att du varit med i pensionsplanen i minst 30 år. Du kan få tillgodräkna tid hos tidigare arbetsgivare om du där har omfattats av en liknande pensionsplan. Se Gamla PA-KFS § 6.

Därför är det mycket viktigt att du fyller i den blankett som du fått från din arbetsgivare där du bland annat ska ange varr du arbetat tidigare.

Pensionsgrundande tid räknas först från det att du fyllt 28 år.

Hinner du inte få ihop 30 år blir pensionen mindre.

Exempel:
Om du har 15 år kvar till 65 år, så hinner du få ihop 15/30. Det innebär att du får hälften av en full pension.

Tidsfaktor
Din pensionsgrundande tid i förhållande till den tid som krävs för full pension. Maximal tidsfaktor är 1,000. Tidsfaktorn anger den pensionsgrundande tid du beräknas få ihop fram till pensionsåldern som enligt avtalet är 65 år.

PENSIONSFÖRMÅNER

Ålderspension
Ålderspensionen består av två delar: ålderspension och kompletterande ålderspension. Mer om kompletterade ålderspension finner du längre ned.

Ålderspensionen är utformad så att det i avtalet är bestämt hur stor pensionen ska bli – utifrån förutsättningar om lön och pensionsgrundande tid. Här nedan ser du hur stor pensionen beräknas bli inom respektive skikt av årsmedelpoängen och förutsatt att du har full tidsfaktor. Se Gamla PA-KFS § 9.

Hur stor arbetsgivarens kostnad för din pension blir bestäms av hur stor pension du har rätt till (intjänat) enligt avtalet.

Pension beräknat i kronor per månad 2009 ger då:
1,416 x inkomstbasbeloppet 50 900 kr = 72 074 kr/år = 6 006 kr/månad

Kompletterande ålderspension
Kompletterande ålderspension fungerar så att det i avtalet är bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in till den delen av pensionsavtalet, nämligen 1,5 % gånger ditt pensionsunderlag. Pengarna inom den här delen får du välja var du vill placera. Valet sker via Pensionsvalet PV AB, se adress längre ned. Se Gamla PA-KFS § 10.

Hur stor pensionen blir beror på hur mycket pengar som satts in, hur stor avkastning/ränta du haft på dessa placeringar och hur du sedan väljer att ta ut pensionen.

På inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp tjänar du även in allmän pension, dvs inkomstpension och premiepension. Hur stora dessa delar beräknas bli framgår inte här, utan av informationen i ditt orange kuvert från Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten PPM.

Efterlevandepensioner
Har du en årsmedelpoäng som är högre än 7,5 så ska du även här dela upp den inom respektive skikt. Se exemplet på beräkning av ålderspension.

Värdesäkring
Pensioner som är under pågående utbetalning; ålderspension (inte kompletterande ålderspension) och efterlevandepension räknas årligen upp med samma förändring som prisbasbeloppet.

BASBELOPPEN

Vid beräkningen av pensionen används basbelopp i flera sammanhang. Basbeloppet kommer från den allmänna försäkringen. Ursprungligen var det framtaget för att värdesäkra våra allmänna pensioner enligt ATP-systemet. Man kan säga att basbeloppet följde prisutvecklingen.

Basbeloppet har på senare år förändrats såväl till namn som hur det räknas ut. Idag använder vi inkomstbasbelopp som speglar hur inkomsterna ändras genomsnittligt i Sverige. Prisbasbeloppet ändras mer efter hur priserna förändras.

År 2009 motsvarar 7,5 inkomstbasbelopp 381 750 kronor.