Är det svårare att styra kommunalt än privat?

Att hitta ett ämne som är intressant för alla, i en arbetsgivarorganisation med femton olika branscher, är en grannlaga uppgift. Syftet med KFS Ordförande/VD-konferens är att blicka framåt och inspirera så att våra medlemsföretag kan agera istället för reagera på händelserna i omvärlden. I år hade KFS valt att fokusera på energi, branschen med flest medlemsföretag, och på att leda och styra samhällsnyttiga företag. Ett uppskattat inslag var att med jämna mellanrum ta tempen på vad publiken tyckte i olika frågor, med hjälp av en så kallad mentometer.

Nanotekniken är het, men hur många vet egentligen vad man kan använda nano till? Enligt mentometerfrågan trodde deltagarna att nästan hälften av deras anställda inte ens visste vad nano betydde. Professor Bengt Kasemo och docent Per Lundgren, båda från Chalmers, lyckades förklara detta på ett pedagogiskt och inspirerande sätt.

En nano är en miljondels millimeter stor, ungefär 3-5 atomer och öppnar upp för fantastiska möjligheter, t ex inom sjukvården. Ett enda blodprov kan ge underlag för 100 möjliga tester och genom att skapa en nanokapsel med en nyckel som bara passar sjuka celler, kan den söka sig fram precis dit den ska, och attackera det sjuka. Nanotekniken är användbar i medicinska inplantat för bl a höftleder, aorta och öron - men också för att bygga vindkraftverk. En helt realistisk tanke är att konstruera solceller i Sahara och med hjälp av nanotekniken frakta energin upp till Europa och Sverige. På så sätt skulle energiförbrukningen kunna effektiviseras med en tredjedel.

Sälja förmågan att implementera sin kunskap internationellt
Enligt mentometern tyckte publiken att det behövs en mental omställning med hög managementkunskap för att kunna använda den nya tekniken; att det krävs en kombination av ny teknik och förmågan att sälja tjänster. Exempelvis kineser har numera kompetens men saknar ofta ännu förmågan att implementera sin kunskap för att bli riktigt framgångsrika. Sverige kan därför utnyttja möjligheten att sälja sina kunskaper internationellt. Om detta samtalade en panel.

- Växjö är Europas grönaste stad och har under året därför haft över 100 besök, berättade Ann-Mari Ståhlberg, VD Växjö Energi. Vi samarbetar med forskningen och har ett miljö- och klimatcentrum. Vi kan ta betalt för denna kompetens och exporterar fjärrvärmekompetens i form av juridik, affärsmöjligheter och pilotprojekt - just nu med företag i England och Canada. Detta skapar en intern stolthet som smittar!

År 2030 ska hela Sveriges fordonsflotta vara fossiloberoende. För att kunna ta sitt regionala ansvar krävs att bolagen samverkar och ser affärsmöjligheter i utveckling och attraktionskraft, liksom att lagarna stödjer internationellt samarbete.

- Kunder söker den bästa lösningen. EU-lagen säger att energibolagen ska ta ansvar. Det kan och gör vi, sade Per Laurell, VD Gävle Energi.
Mentometern kunde berätta att 76 procent av publiken redan samarbetade med annan kommun och 36 procent hade ett internationellt samarbete.

- Vi har dock haft svårt att få våra medarbetare att åka utomlands, menade Anders Ådahl, forskningsansvarig på Göteborgs Energi.

Fusionen måste ge medlemsnytta
Dag 1 avslutades med ett samtal om fusionsdiskussionerna med Pacta. Enligt konferensutvärderingen tyckte några att samtalet var intressant och upplysande med ärliga och insiktsfulla svar, medan andra tyckte att det var blaj och upprepningar, med en dold agenda. Syftet var i alla fall att försöka reda ut vad som hänt och vad som kan tänkas hända.

- Idén är att fusionera in Pacta i KFS. Hur ska vi hantera paradoxen; att både var stor och specialiserad och ändå behålla styrkan som liten och snabb, undrade Christel Wiman, KFS VD. För att vara med i framtiden måste vi kunna hantera omvärlden och alla dess förändringar. Om ägarna utfärdar direktiv kommer vi drabbas av ett medlemstapp. Det kan leda till att många kommunalt ägda bolag inte styrs av marknadens behov, och därför blir ett sämre alternativ.

- Vi är inte starka i det stora sammanhanget, vilket kan göra oss långsiktigt sårbara, kommenterade Carl Cederschiöld.

- Som medlem är det ingen svaghet. Dock utvecklas omvärlden och det kan innebära att båda blir svaga i framtiden, menade Ann-Mari Ståhlberg. Förvaltningar har avtal som fungerar, bolag kräver andra bestämmelser. Kommunalt ägda bolag bör få tävla på lika villkor.

- KFS har inget egenvärde. Vi finns till för medlemmarna. Fler kan göra bättre. Vi ska titta på frågor om hur vi ska ta ett långsiktigt samhällsansvar, inkluderande etik, moral och affärsmässighet. Vi vill att våra medlemmar ska vara stolta över sitt bolag. En bra fusion är den som gynnar medlemmarna, avslutade Christel Wiman.

Sång och fotografier
Middagen intogs på nyöppnade Fotografiska museet, som nu tilldelats Stora Turismpriset. Här gavs möjlighet att beskåda såväl konstverk som den sagolika utsikten över Stockholm, som kvällen till ära visade sig i sin allra bästa skrud. Några timmar senare inleddes Dag 2 av Monica Silverstrand och Patrik Lundström som sjöng "Morning has Broken" innan programmet om ledning och styrning av samhällsnyttiga företag tog vid.

Offentliga företag har andra förväntningar
Bengt Westerberg gav ett uppskattat power-pointlöst föredrag om konsten att förena politik och affärsmässighet. Han menade att offentliga bolag alltid har andra förväntningar. Idén med att vara offentlig är exempelvis att få ett rundare Sverige, genom att subventionera områden där det är dyrare att leverera, samtidigt som det finns en möjlighet att ta mer betalt av dem som har råd. För medborgarna finns också en trygghet i att det alltid finns någon som betalar.

- Anledningen att göra bolag offentliga är att kunna ge medborgarna så mycket verksamhet som möjligt för så lite pengar som möjligt, t ex av energi, menade Bengt Westerberg. Men det blir alltid en stor fråga varför offentliga företag som blir privata plötsligt ger vinst. Beror det på att man kan effektivisera och faktiskt har slösat bort medborgarnas pengar? Ett problem för monopolföretag är svårigheten att mäta effektiviteten, och göra benchmarks med t ex internationella aktörer. Men vinst är nödvändigt, eftersom vinsten utgör den nödvändiga bufferten för svårare tider.

Bengt Westerberg beskrev politiken som ett sätt att optimera ekonomin, så att det blir det bättre för många. Om det offentliga inte levererar utifrån förväntningar kan politiken gå in, som en sorts korrigeringsinstrument som säkrar leveransen. Regler om upphandling räcker inte.

- Som upphandlare av tjänster gäller det att ställa exakta krav där man väger pris och kvalitet för att kunden ska få en kvalitetsprodukt till rätt pris. Upphandlingar kan faktiskt låsa utvecklingen om man ställer för exakta krav på leveransen. Det riskerar att kväva utvecklingen, avslutade Bengt Westerberg.

Framtidens utmaningar för samhällsnyttiga företag
Det offentliga handlar om enorma värden. Offentlig tjänstesektor står för 26 % av EU:s BNP. Upp emot 18 % av all upphandlingsbar upphandling är offentlig. KFS chefsekonom Anna Thoursie filosoferade över de samhällsnyttiga företagens utmaningar inför framtiden, i en värld där det finns mer direktiv än i privata företag. Hon har påbörjat en kartläggning och analys av behoven för KFS medlemsföretag inom respektive bransch.

Anna Thoursie kommenterade att 20 procent av KFS medlemsföretag faktiskt är privatägda, men ägnar sig åt att leverera samhällsnytta. Kanske ska bolagen mätas utifrån om uppdraget är långsiktig ekonomisk samhällsnytta, funderade hon och föreslog definitionen att "uppdraget är ett samhällsuppdrag med långsiktig hållbarhet, ett långsiktigt samhällskontrakt".

Vikten av en kompetent styrelse och skillnaden mellan privata och offentliga företag framfördes ur olika perspektiv av Lars-Erik Forsgårdh och Meg Tivéus.

- Det är av samhällsekonomisk betydelse att kommunalt ägda bolagsstyrelser är bra, det påverkar Sveriges BNP direkt, menade ordföranden i Styrelseakademien Lars-Erik Forsgårdh. Det är ordförandes ansvar att säkerställa att övriga styrelsen har erforderlig utbildning och kompetens. Men utan tydliga ägare är det lätt att ledningen/bolagen får en annan agenda.

Lars-Erik Forsgårdh menade att det skulle underlätta för samtliga med en kod som ledningen måste följa - eller förklara varför man inte gjort det - och berättade om KFS och Styrelseakademiens kommande styrelseutbildning, anpassad till de kommunägda bolagen, med möjlighet att bli certifierad. Om detta skrev vi i Magasinet nr 3/2010.

Styrelseproffset Meg Tivéus höll konferensens mest uppskattade föredrag om sina lärdomar efter att ha suttit i 23 privata bolag och 17 statliga. Det mesta går att applicera i kommunala bolag. Men det krävs tydliga ägare - det är alltid ägaren som bestämmer.

- Det var mer komplicerat i de statliga. Offentlighetsprincipen kan ställa till med problem ur konkurrenshänseende, när vem som helst kan gå in och titta på dokument. Dessutom är det svårt att mäta icke-finansiella resultat. Det blir enklare om det är superfokus på ett ekonomiskt resultat. När det gäller samhällsnytta är risken stor att man tvingas utgå ifrån en känsla om vad som är rätt.

Meg Tivéus varnade också för risken att bli försoffad när man sitter på ett "mysigt" monopol.

Viktigare att göra rätt arbete, än att ha rätt politisk färg
Konferensen avslutades med ett samtal om att leda offentlig verksamhet. Panelen bestående av Bengt Westerberg, Meg Tivéus, Lars-Erik Forsgårdh och Anna Thoursie, var enig i att det är viktigare att göra rätt arbete, än att ha rätt politisk färg. Visst finns särdrag i kommunalt ägda bolag, men det mesta är likadant. Det borde synas när man utser en styrelse, där det krävs både experter och någon som kan se verksamheten i ett större perspektiv. Det viktiga är att man gör rätt arbete och synliggör rätt skillnader mellan offentliga och privata företag. Panelen ansåg därför att dialogen bör utvecklas mellan politiken och affärsmässigheten.

- Trappan måste sopas uppifrån. Styrelsen måste vara rätt sammansatt med rätt kompetens, inte bara bestå av politiker, sa Lars-Erik Forsgårdh.

- Även politiker kan vara professionella, kommenterade Anna Thoursie och fick applåder.

- Det är inte alltid så att partierna väljer utifrån kompetens, sa Bengt Westerberg. Styrelsen måste ibland vara en motvikt till företaget så det är viktigt att ta reda på vilken kompetens som behövs. En styrelseledamot måste kunna ställa rätt och ibland obekväma motfrågor, vilket kan kräva exempelvis kompetens i juridik. En styrelseledamot måste kunna genomskåda PP-bilder.

- Man bör ha integritet och hög etik, våga stå för sin åsikt - och se till företagets bästa, fortsatte styrelseproffset Meg Tivéus. Det handlar om ett teamwork, där man måste tycka att det är kul också. Vänster hjärnhalva måste få sitt - man måste få supa ihop också.

I Meg Tivéus ögon bör en styrelseledamot inte vara för konventionell, utan ha ett "expansivt sinne". Hon poängterade att man bör tänka sig för innan man tar ett styrelseuppdrag.

- En styrelseledamot måste kunna jämföra för att se effektiviteten, och översätta det till insikter i vad som är framgångsfaktorerna, sa Bengt Westerberg och påtalade vikten av att vara en representant i en kompetent styrelse.

Kraven på en styrelseledamot är stora och innefattar både personliga egenskaper, erfarenhet och expertkunskap. En styrelseordförande måste vara en supermänniska - en coach och teamleader som ser till att laget och bolaget fungerar. Det gör man inte om man bara går på styrelsemöten, utan det kräver stort engagemang och mycket arbete däremellan.

- I kommunalt ägda bolag är det minst lika viktigt som i privata att ha tydliga ägaridéer och ägardirektiv. Politik har inte i bolagsstyrelser att göra. Det är ett rent styrelsejobb, sammanfattade Carl Cederschiöld.

- Att äga och driva de bolag vi är satta att styra - i det ska vi bli excellenta, sammanfattade Christel Wiman 2010 års Ordförande/VD-konferens.

Annika Thunström, 08-556 009 54

Läs mer:
Se bilder från årets konferens