Dagens tidningar svämmar över av artiklar om och av kvinnor. Läste dock i Svenska Dagbladet den 2 mars att 14 % av dagens chefer är kvinnor. En undersökning av Novus Opinion bland 1 000 chefer visar att 40 % av cheferna inte tycker att jämställdhet är en viktig fråga på deras arbetsplats. I den offentliga sektorn tycker dock 74 % av cheferna att jämställdhet är viktigt. Tolkningen av detta är att de offentliga arbetsplatserna arbetar närmare politiken och därför är mer lyhörda i dessa frågor. Det märkligaste resultatet är kanske ändå att de tillfrågade manliga cheferna i större utsträckning än de kvinnliga cheferna tycker att jämställdhet är en viktig fråga!

Det är viktigt att arbeta för mångfald på alla plan, inte bara den 8 mars. En blandad arbetsplats, till skillnad från enkönad dito, har goda möjligheter att skapa ett konstruktivt samarbetsklimat och ökad flexibilitet, vilket bidrar till ökad trivsel och långsiktig framgång. Men vägen från idé till genomförande kräver starkt engagemang. Och sanningen att säga så är väl den lagstadgade jämställdhetsplanen en sovande produkt i många företags policy-rabatt.

Fusion eller ej har diskuterats i KFS och SKL/Pacta sedan ett antal år. Ett inriktningsbeslut att arbeta vidare med fusionen finns sedan ett år tillbaka.

Utgångsläget för de båda organisationerna är rätt olika. KFS medlemmar är kritiska och misstroende mot processen och resultatet. Vid novembermötet beslutade därför KFS styrelse att jag och Klas Bergström i egenskap av fusionsansvarig skulle delta i branschmöten och besöka kommuner och bolagsledningar för att resonera, lyssna, samtala och samla in information om olika orosfrågor.

Denna vecka har vi varit på besök i Umeå som därmed blev först ut bland våra kommunbesök. Vi blev mycket väl mottagna och det framgick klart att fusionsfrågan är viktig. Umeå kommuns ställningstagande är att tillhörighet till arbetsgivarorganisation är en bolagsfråga och därmed inte en politisk fråga. Kommunbolagets VD, liksom VD:ar och ordföranden för dotterbolagen visade stort engagemang och var fantastiskt förberedda inför vårt möte. Vi resonerade mycket kring frågor som styrelsetillsättningen, branschavtalens framtid, den personliga servicen och avgiftsnivån. I princip är Umeå inte emot en fusion, utan förstår att en fusion kan vara en överlevnadsfråga för KFS, men däremot hade de en rad viktiga synpunkter på den nya organisationen som vi tar med oss i det fortsatta arbetet.

Kommunbesöken fortsätter och under de närmaste veckorna kommer vi att besöka Linköping och Uppsala. Rapport kommer därefter att lämnas till KFS styrelse den 17 mars. Därefter planerar vi möten i Södertälje, Göteborg och Stockholm. Och vi kommer gärna på besök till flera orter för att på ort och ställe få resonera om fusionsfrågan.

De tjänsteproducerande offentliga bolagen blir alltmer marknadsorienterade och affärsmässiga samtidigt som privatiseringen av offentliga ansvarsområden ökar. Genom upphandlingar har den privata sektorn fått allt större möjligheter att konkurrera om offentlig tjänsteproduktion. Offentligt och privat konkurrerar därför allt oftare på marknaden.

Svensk upphandlings- och konkurrenslagstiftning har nu anpassats till EU:s regelverk. Syftet med de nya reglerna är dock oförändrat - att undanröja hinder för en effektiv konkurrens, oberoende av om det gäller privata eller offentliga affärsdrivande företag.

Konkurrensverket har fått i uppdrag att följa upp att den nya konkurrenslagen efterföljs. Inledningsvis kommer de första rättsfallen att skapa rättspraxis och bilda regelverk för gränserna för den kommunägda verksamheten.

Det är bra att det finns regler om effektiv konkurrens och om hur kommunal affärsverksamhet ska bedrivas. Övertramp mot privata, ofta små företags verksamheter är inte acceptabelt. Näringslivets organisationer klagar högljutt på de offentliga bolagen. Bilden av den snedvridna konkurrensen kan inte vara så nattsvart som den utmålas. Utgångspunkten här tycks dock vara att fel begås i stor skala och att offentlig affärsverksamhet bör begränsas med alla medel.

Enligt Företagarnas rapport ”Osund konkurrens – ett hinder för små företag” från maj 2008 menar 18 procent av landets cirka 33 000 småföretag att de upplever sig vara utsatta för konkurrens från offentlig sektor.

I debatten idag saknas förespråkare för vad de kommunägda bolagen bidrar med. Vilket privat företag kan investera i exempelvis en ”multiarena” i en svensk mellanstor stad? Företagsekonomiskt är det en evig förlust. Det privata bolaget var sig kan eller vill affärsutveckla i den skalan. Resultat- och balansräkningen för det offentliga samhället är större. En kommun investerar för att utveckla samhället för företag och arbeten. Skapa ryggrad och ”infrastruktur” för privata verksamheter att verka i. All offentlig affärsutveckling är alltså inte av ondo.

Självklart är det inte den typen av investeringar som debattörerna menar är osund konkurrens. Men i debattens hetta glömmer intresseföreträdarna bort alla goda offentliga affärsinsatser.

Vi ser fram emot ordentliga klarlägganden så att de offentliga bolagen kan ”räta på ryggen” och inse att de bidrar till den affärsmässiga samhällsnyttan och tydligt avstå från affärsutveckling som gör sig bäst på den privata arenan. Men det ska bli intressant att följa den nyinrättade avdelning 4 på Konkurrensverket och deras uppgift att tala om för kommunerna om vad som är kommunal verksamhet och inte. Vart tog det kommunala självstyret vägen?

Den 23 mars kl 10.00-15.00 inbjuder KFS till ett seminarium om de skärpta konkurrensreglerna, gränsdragningsfrågor och dess konsekvenser. Inbjudan med program skickas till medlemsföretagen inom någon vecka.