Per Strömberg, professor på Handelshögskolan gick igenom affärsmodellen, riskerna och möjligheterna med riskkapital i välfärden. En huvudslutsats var att riskkapitalbolagen inte är särskilt kortsiktiga ägare i relation till många andra ägarformer. Över hälften av företagen ägs i mer än sex år. En annan huvudslutsats, som inte gäller bara riskkapitalbolag utan alla privata utförare, var att staten måste sätta rätt spelregler för offentliga upphandlingar och valfrihetssystem. Befintliga spelregler är alldeles för snåriga, obegripliga och missgynnar mindre utförare, samt leder alltför lätt till att ”lägsta-pris-principen” blir avgörande på bekostnad av kvaliteten.

På en publikfråga om vad det är för positivt som vinstintresset överhuvudtaget kan tillföra till välfärdssektorn, svarade Bengt Westerberg att det är väldigt svårt att i praktiken effektivisera verksamheter utan konkurrens och möjligheter till vinst. Försäljningar har skett till pris som baserats på kommunens egna kostnader för verksamheter. Om verksamheten förr kostade lika mycket, och levererade samma kvalitet men ingen vinst, är vinsten ett kvitto på att den tidigare utföraren, alltså kommunen, inte använde resurserna lika effektivt.

Magnus Lindquist, styrelseledamot i Ambea som äger Carema, konstaterade att mediastormen hårdhänt lärt dem att i debatten definieras kvalitet som kvaliteten i de sämsta enheterna företaget driver.

Seminariets bästa publikfråga stod affärsjuristen och styrelseproffset (bl.a. i H&M) Sussi Kvart för. Hon frågade hur det kunde komma sig att riskkapitalbolagens ägare inte förstått att Sverige värderingsmässigt, i mångt och mycket, är ett egalitärt samhälle. Sussi exemplifierade med att de flesta människor tjänar mellan 20 000 – 40 000 kronor i månaden och att de enorma ersättningarna till riskkapitalbolagens ägare, samt att de betalar litet eller ingen skatt på dessa, helt enkelt ses som oacceptabla. Sussi trodde att riskkapitalbolag kan använda sina pengar på ett aldrig så effektivt sätt (nya investeringar i vård, etc.), men så länge som folk uppfattar att riskkapitalisterna ”skor sig” på skattebetalarnas bekostnad spelar det ingen roll vilka effektivitetsvinster som uppstår i de delar av välfärdssektorn där riskkapitalägda bolag är utförare. Hur kunde ägarna till riskkapitalbolagen vara så samhällspolitiskt tondöva och inte förstå hur vanliga människor tänker? Dessvärre kom det inget bra svar från panelen på detta.

Jag noterade att på den långa listan av anmälda till seminariet fanns det många personer från riskkapitalbolag, advokatbyråer och PR-byråer som tagit sig tid att komma dit men – så vitt jag kunde se – inte en enda riksdagsledamot. Tjänstemän från några av de politiska partierna var där, visst, men inga folkvalda från riksdagen var närvarande när en av de hetaste välfärdspolitiska frågorna, som inte är någon dagslända utan kommer att vara aktuell länge, togs upp till seriös diskussion. Varför prioriterade inte åtminstone några riksdagsledamöter att lägga förmiddagen den 29 mars på detta viktiga seminarium?

Här kan ni läsa mer

Frågor vi kommer att diskutera i serien är:

• Varför äger överhuvudtaget kommunerna företag?
• Vilken betydelse har vinst som drivkraft?
• Vilken betydelse har offentliga och privata företag i kommunsektorn för Sveriges totala ekonomi? Är de inte en grupp med en ganska liten samhällsekonomisk betydelse? 
   

Målet för oss är, att när denna serie är slut, ska ni inspirerade av KFS och KFS medlemmar, veta mer om hur företag gör för att på olika bra sätt leverera samhällsnyttiga tjänster på affärsmässiga grunder.

 http://www.kfs.net/aktuellt/foredrag.asp

Kommer detta räddningspaket, om det blir slutligt beviljat, att lyckas? Jag är tveksam, och här är några av skälen:

Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD brukar som regel uttrycka sig mycket återhållsamt, men rapporten OECD Public Governance Reviews: Greece, Review of the central administration som nyligen publicerats skräder inte orden. I Grekland finns ingen klar styrning och ingen som tar ansvar för några reformer. Den offentliga förvaltningen främjar korruption, lycksökande och vänskapsband. Det är rent omöjligt att genomföra budgetkontroller eftersom budgetprocesserna är fragmenterade och oklara. Många tjänstemän är chefer i en ren spökadministration som bara består av chefen själv. Och ingen vet hur många som egentligen är anställda i Greklands offentliga sektor.

Organisationen Transparency International som arbetar mot och kartlägger korruption anser att ingenstans i EU är korruptionen så hög som i Grekland. Grekland hamnar i deras senaste ranking av 180 länder på 80:e plats, en plats som delas med Colombia, El Salvador, Marocko, Peru och Thailand. Världsbanken bedömer att ingenstans i EU är det så svårt och så kostnadsintensivt att starta ett företag som i Grekland. I deras senaste bedömning av "ease of doing business" i 183 länder hamnar Grekland på plats 100, mitt emellan Jemen och Papua Nya Guinea. I sin senaste bedömning över 142 länders konkurrensförmåga rankar World Economic Forum Grekland på 90:e plats, mitt emellan Libanon och El Salvador.  

Enligt en ”strikt konfidentiell” rapport från analytiker på IMF, ECB och EU-kommissionen till euroområdets finansministrar om Greklands framtida skuldsättning, som läckt till Financial Times i går, är risken hög att räddningspaketet är på fel spår. Det finns en grundläggande motsättning mellan att snabbt minska Greklands skuldsättning och förbättra landets konkurrensförmåga. Här finns två intressanta länkar om innehållet i denna rapport, dels som en av Financial Times huvudnyheter ”Greek debt nightmare laid bare”, dels till en mer grundlig analys på Financial Times Bryssel Blogg, ”More on leaked Greek debt report”.

Men mindre hårda sparkrav innebär inte nödvändigtvis att Greklands regering och myndigheter får den kapacitet som krävs för att göra de strukturella reformer som är nödvändiga för att öka landets konkurrensförmåga. Och utan tillräckligt snabb ekonomisk tillväxt riskerar ett rejält skuldsatt land att hamna i en skuldfälla. När räntan på statsskulden är högre än tillväxten ökar räntebetalningarna snabbare än möjligheterna att uthålligt betala dem. 

Wolfgang Munchau skriver tänkvärda krönikor i Financial Times. Den senaste från i fredags, ”Greece must default if it wants democracy”, pekar ut bristen på ömsesidig tillit som hinder för en politisk lösning. Munchau skriver ”Conspiracy theories abound. Hardly a day passes by without a cartoon in the Greek press of Angela Merkel and Mr Schäuble in Nazi uniforms. German MPs expressed outrage at the Greek outrage. … I shudder at the thought of an act of violence committed against Germans in Greece or Greeks in Germany. This is the kind of conflict that could easily escalate.”

I början av februari hade den kommitté i CEEP som arbetar med lokala företag ett möte i Nantes, Frankrike. Temat var de lokala företagens roll i stadsturismen.

Nantes var ett utmärkt val för detta tema! Nantes är Frankrikes sjätte största stad men ännu inte alls någon turistmagnet jämfört med vad resten av Frankrike har att erbjuda. För att ändra på detta har staden som strategi att satsa mycket på kultur. Sedan 1995 arrangerar man en festival för klassisk musik, ”La Folle Journée” i februari – vanligen ingen stor turistmånad. Festivalen började som ett endagsevenemang med korta konserter, till stor del inriktad på publik som sällan eller aldrig lyssnat på klassisk musik.

Med stigande framgång växte även omfattningen. I år består festivalen av 300 konserter under fem dagar och den har blivit den mest populära klassiska musikfestivalen i Frankrike. Den har inte tappat den ursprungliga själen utan riktar sig fortfarande till stor del till människor som inte är vana lyssnare utan som vill ha en introduktion till klassisk musik.

Minst en månad före festivalen är alla, bokstavligen alla, hotellrum i Nantes bokade! Festivaltemat i år var klassiska ryska kompositörer och vi från CEEP fick tillfälle att lyssna på verk av Tjajkovskij.

Som en del av strategin att satsa på kultur har Nantes nyligen bildat ett kommunalt företag, ”Le Voyage à Nantes” som arbetar med att skapa en konstnärlig stadsvandring för att ytterligare sätta Nantes på kartan som ett kulturellt turistmål. Den är inte som vanliga stadsvandringar med mest hus och statyer att se på utan allt från aktiviteter för barn till abstrakta installationer kommer att finnas. Mellan 15 juni – 19 augusti i år är den öppen och mer information hittar du här.

Vi som var med på mötet delade med oss av olika erfarenheter av stadsturism i våra hemländer. Jag berättade om ”Stockholmsstrategin 2020”, en ny strategi för fortsatt tillväxt inom besöksnäringen i Stockholms län. Den presenterades i slutet av januari 2012 och är ett samverkansprojekt mellan Stockholms stad, näringslivet och branschorganisationer (klicka här).

Målen år 2020 är att Stockholm ska vara ett besöksmål i världsklass och upplevas som en säker, välkomnande och hållbar destination samt att antalet gästnätter ska öka med 50 procent till 15 miljoner gästnätter, antalet anställda inom besöksnäringen ska öka med 50 procent samt att det turistekonomiska inflödet ska öka med 80 procent.

Styrgruppen och initiativtagare är Stockholm Visitors Board, Sveriges hotell- och restaurangföretagare Stockholm (SHR Stockholm), Visit Sweden, Svensk Handel, Swedavia, Stockholmsmässan, Kulturförvaltningen, Stockholms Hamnar, Kungliga Djurgården (KDI) samt Öppen Skärgård.

Min presentation av projektet kan du läsa här.

Konferensens huvudtema är det systematiska kvalitetsarbetet. För att få till ett systematiskt arbetssätt för sin verksamhetsutveckling måste man först och främst veta hur man gör. Det är endast genom att ha koll på sina processer som man kan mäta, utvärdera och förbättra dem på ett sätt som är baserat på fakta. Tanken med att arbeta systematiskt är ju att man genom att arbeta med ständiga förbättringar utifrån ett genomtänkt processtänkande faktiskt slipper de brandkårsuttryckningar eller hoppjerkeidéer, som ibland är vanliga i företag.

Palle Lundberg, kommundirektör i Helsingborg och Årets chef 2009 hade en intressant föreläsning om sitt ledarskap. Själv tror han inte att man föds till ledare utan att det är något man kan träna sig att bli. HAn menar också att chef är en titel - att vara ledare är något man måste förtjäna. Palle hade ett recept för gott och framgångsrikt ledarskap. Ingredienserna är som följer;

En god ledare

får människor att sträcka ut sig, att ges utrymme för att utvecklas,

får människor att samspela - får grupper att arbeta tillsammans,

tränar sig att leda - åker på träningsläger - måste se till att alla har samma noter i orkestern och också vara medveten om vilken typ av orkester man har framför sig, symfoniorkester eller jazztrio,

skapar förtroende genom att se, lära känna och ge feedback på golvet,

skapar struktur och kultur - medarbetarna måste vilja följa sin ledare. Kulturen sitt er inte i väggarna utan i huvudet på medarbetarna. Som ledare ska du förstärka gott beteende och naturligtvis leva som du lär,

måste ha tydliga mål. Det är en förutsättning för att leverera resultat. Du måste kunna organisera verksamheten så andra kan lyckas. Om du vill ha kreativa medarbetare måste det vara okej att testa nytt. Du måste kommunicera med både hjärnan och hjärtat och du måste vara makalöst duktig på att ge feedback,

måste vara duktig på rytm och timing,

måste kunna ta beslut som medarbetarna följer, annars är du en avsatt chef

måste kunna hantera olikhet,

måste kunna leda sig själv, dvs även planera din egen tid, så du kan finnas i nuet när det behövs,

måste kunna se och uppskatta andra viktiga värden i livet.

Stephan Rapp, utbildningsdirektör i Jönköping avslutade sin presentation med några ord som jag tyckte var väldigt talande;

People don´t remember what you did. People don´t remember what you said. People remember how you made them feel.

Jeanette Grenfors från SKL och jag tackade Carl så mycket för hans arbete som CEEP:s ordförande på CEEP:s svenska sektions och på KFS vägnar. Och vi berättade hur mycket alla vi på SKL och KFS uppskattar att han fortsätter att arbeta som andre vice ordförande i CEEP:s svenska sektion och som ordförande för KFS styrelse.

Några foton från avskedsfesten ser ni om ni klickar här (dubbelklicka på fotona så ser ni förklarande texter).

Några exempel kommer här;

SKF  söker ständigt produkter som det både är affärsmässigt att ta fram och bra för miljön. Kan man sätta in ett kugghjul som är ett slutet system, dvs det smörjer sig själv och det läcker inte ut något smörjmedel från detsamma, så sparar det miljön samtidigt som det spapar pengar. MAn tjänar pengar på det alltså.

IKEA försöker i alla sina utvecklingsprocesser tänka på hur man på bästa sätt kan minimera kostnader och miljöpåverkan. Man använder sig av ett 11-punkts score card, där man försöker hitta exempelvis effektivare sätt att transportera, bättre råmaterialnyttjande, bättre kvalitet och användning och återvinningsbarhet.

Hertz arbetar med ISO26000, som är en metod för att implementera socialt ansvarstagande inom ISO-familjen. Grunden är affärsstrategier och hållbarhetsmål men man måste också redogöra för sin värdegrund och uppförandekod. Tanken är att man är i ständig dialog med sina intressenter. Hertz imponerade på mig genom sitt framtidstänkande. Kändes som att de var på tårna hela tiden. Bland annat tänkte man sig tanken att faktiskt sluta med så mycket bilhuthyrning. Niklas från Hertz paratde mycket om mobility management. De vill fundera över hur vi nyttjar våra bilar på bästa och mest effektiva sätt. Exempelvis arbetar de tillsammans med byggföretag, som i nybyggda områden inte bygger så många parkeringsplatser á 300.000:- styck utan istället öppnar upp möjligheten för hyresgästen att ingå i en bilpool. Spännande!

Alla tre företagen har ju också väldigt mycket aktiviteter för att hjälpa sina leverantörers anställda på hemmaplan. Man arbetar också i SKF och IKEAs fall med åtgärder mot barnarbete. Naturligtvis arbetar man systematiskt även med att förbättra arbetsmiljön för sina anställda. Vad som slog mig var dock att de med något litet undantag inte talade om några aktiviteter för de som har det svårt i Sverige. Blev inte tid att fråga men ska kolla på deras hemsidor.

Giggi

Tillsammans genomförde vi fyra arbetsgivarorgansationer en gemensam utbildningsdag för att lyfta vår egen kompetens om sociala medier och dessas användning i arbetslivet. Detta är ett område som blivit allt mer aktuellt och behovet av att förstå hur sociala medier fungerar blir alltmer uppenbart. Det gäller för alla - i synnerhet oss som växt upp och blivit vuxna innan datorn blev ett verktyg för var man och Steve Jobs värld blev en naturlig del av allas vår tillvaro.

Vår utbildningsdag handlade om hur sociala medier fungerar, och om hur företag och medarbetare kan, bör - och inte bör - använda dem. Och vilka konsekvenserna kan bli om de används på fel sätt. Nu är vi alla bättre rustade att hjälpa oss själva, våra organisationer och våra medlemsföretag att handskas med frågor gällande kommunikation på "nätet" . Samverkan är bra.

Själv är jag speciellt glad över att inte behöva passera övergångsstället nederst i Götgatsbacken varje dag. Under de 14 år jag arbetade på Söder blev cyklisterna fler och fler och också mer och mer nonchalanta mot oss gångtrafikanter. De flesta cyklister verkar vara färgblinda, i alla fall de som susar nedför Götgatan och korsar Hornsgatan. Ja, egentligen gäller det även dem som kom från motsatt håll men de fick ju i alla fall trampa i uppförsbacke. Märkligt nog visste flera av dem inte heller att cykelbanor är till för att användas. Alltför ofta rundande man hörnet vid Stadsmuseet och hamnade på kollisionskurs med ett cyklistbud, som antagligen tyckte att trottoaren var en bättre plats på jorden att cykla på än cykelbanan som ligger 10 cm längre ut. Vi jublade alltid när polisen lurpassade på dessa marodörer. Många är de scenarier jag spelat upp i mitt inre där jag tar en cyklist av daga. Tur för dem att vi flyttade- nu får de leva vidare.

Nästa gång du är i Stockholm - titta upp till oss och se hur trevligt vi har det!

KFS förhandlingschef Lars Askelöf hälsade alla hjärtligt välkomna och efter en presentationsrunda gick jag igenom det samhällsekonomiska läget. Sedan gick Lars igenom de avtal som slutits hittills, Industriavtalet samt avtalet mellan Skogsindustrierna och Pappers, och efter det KFS allmänna utgångspunkter och yrkanden. 

Min presentation av det samhällsekonomiska läget hittar du här.

Det finns däremot vissa människor som suger energi genom sitt sätt att agera. De skapar ofta dålig stämning och är grund för skvaller och klagan.

Mattias Lundberg, leg psykolog och psykoterapeut har tillsammans med Anders Wahlberg skrivit boken "Jäkla människa - en handbok i hur du hanterar jobbiga människor i arbetet". Dessa medarbetare har en systematik i sitt beteende och andra människor undviker dem. Enligt Mattias Lundberg är det viktigaste att våga ta tag i problemet och lära sig hantera dessa människor genom att vara tydlig och sätta gränser. Han menar också att ansvaret för att ta itu med jobbiga medarbetare inte bara ligger hos chefen utan också hos kollegerna. Arbetsklimatet kommer aldrig att bli bättre om konflikten ligger under ytan och pyr. I boken är  de beskrivna typerna naturligtvis skruvade, exempelvis falskspelaren, glidaren, egoisten eller smitaren.  Oftast är vi ju inte renodlade typer men boken pekar på visst agerande, som vi kan känna igen. Tar någon alltid kritik personligt kan han inte känna igen konstruktiv kritik och slutar växa i sin utveckling.

Tänk också på att jobbiga människor oftast spelar på känslor. Du måste alltså själv använda hjärnan och inte hjärtat,  för att lyckas hantera dessa människor.

"Jäkla människa" finns att hitta på Liber ISBN 978-91-47-09638-1

Jag hoppas att ni har haft en riktigt skön julhelg.

Här på KFS kontor har det varit en osedvanligt lugn dag. Väldigt få telefonsamtal och endast ett fåtal mejl. Vi som trodde att detta var en arbetsgivarvänlig helgtid, så att många skulle arbeta och som en följd av detta även ge oss jobb. Nu får ni inte tro att vi legat på latsidan för det. Fyra förhandlare har lagt ut kursdokumentation i form av utskrivna power point presentationer på stora konferensbordet. Sedan har vi flyttat runt, ändrat ordningsföljder, lagt till bilder, kasserat bilder och uppdaterat andra bilder. Förnyat och förändrat har varit dagens melodi. Vi hann faktiskt med tre kurser under dagen och hade både roligt och mycket fruktbara diskussioner kring våra kurser i arbetsrätt, arbetsmiljö och lönebildning.

Alla dessa kurser står på agendan i början av 2012. Förhoppningsvis ser vi er då!

Ett riktigt Gott Nytt År önskar vi er

genom Giggi

Med denna bakgrund i bagaget är det härligt att möta våra medlemsföretag, där man inser att en fungerande lönebildning är ett kraftfullt styrinstrument, för att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Att målstyrningen kopplat till lönebildningen gör företaget mer lönsamt blir ju grädden på moset. Om alla drar lasset åt samma håll går det både lättare och fortare.

På Hässelholms vatten träffade jag och Mats alla "kollektivarna", dvs Kommunals medlemsgrupper. Vi hade en gemensam workshop, där vi tog fram grunden för deras lönekriterier genom att fråga oss vilka företagets framgångsfaktorer är. Det företaget måste vara bra på, för att nå dit man vill, uppfylla sin vision, det måste ju också medarbetarna vara bra på.

Ett stort tack till killarna som skrev gula lappar, grupperade och rubriksatte framgångsfaktorer, som vi sedan började bryta ner till lönekriterier. Arbetet är inte klart med detta utan kommer och ta sin tid framöver. Det ska bli roligt att följa Henriks och personalens arbete framöver.

Lärde mig också att man inte får vara kräsmagad om man ska laga avloppsledningar. Nu är det ju inte så att man gör det dagligdags men det finns ju de som gör det åt oss. Snacka om vardagshjältar!!

Tänd ett ljus – visa från KFS i juletider

Dom dom dom dom dom dom dom dom dom dom dom
Dom dom dom dom dom dom dom dom dom dom dom (x2)

Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen

Tänd ett ljus för allt du tror på
För den medlemsservice vi svor på
Tänd ett ljus för KFS

Det blev avtal för alla
Det var en natt när alla sov
Jag tror jag önskade
att du skrev på

För en minut sen - akta
Se upp för Pacta
Det var bara vi som såg

På radion sjöng dom om det självklara valet
Det som gäller för tjugohundratalet

Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen

Tänd ett ljus för allt du tror på
För den medlemsservice vi svor på
Tänd ett ljus för KFS

Vi fick ett bud från Ilmar
Vi visste inte vem det var
Vi kolla webben
Han fanns på andra sidan gatan

Men det är samma himmel
Det är samma hav och branschavtal vi har
Står för allt det som vi drömmer
Står för allt vi aldrig glömmer

Tänd ett ljus och låt det brinna
Låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu
Men det blir ljusare igen

Tänd ett ljus för allt du tror på
För den medlemsservice vi svor på
Tänd ett ljus för KFS

Vi vill gärna sprida KFS julevangelium till våra medlemmar och samarbetspartners så nedan har ni våra omarbetade julsånger,  texter och i länken direkt nedan kan ni se hur vi såg ut som framförde kfs-spexet .

Julevangeliet enligt Nya Testamentet, ver. 2.0,

Samplat från Lukas & Matteus

Och det hände sig vid den tiden att från finansminister Anders utgick ett påbud att hela världen skulle ha avtal. Detta var den första avtalsrörelsen.

Vissa gnydde å detta och menade att kejsare och finansministrar – som på denna tid var finare än kejsare – skulle avhålla sig från påbud om avtalsrörelser. Särskilt i Sverige. 

Men påbudet gavs när Claes Stråth, var generaldirektör för Medlingsinstitutet. Även han ville se att hela världen hade avtal, och honom vågade ingen tvista mot. Då färdades alla var och en, till sin bransch, för att förhandla. Så gjorde ock Josef, en avknoppad snickare, och eftersom han var av samhällsnyttigt hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Birgers stad, som hette Stockholm, i Sverige för att låta skriva in sig i KFS, jämte hans Maria, sin personalchef, som var i slutfasen av förhandlandet.

Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle träffa avtal. Och hon födde sin förstfödde, och lindade honom, och lade honom i en krubba i ett stall, ty det fanns icke rum för dem på härbärget på Hornsgatan.*

* Att det icke funnes rum i härbärget på Hornsgatan är enligt Bibeln. Men enligt de apokryfiska böckerna, de som icke fingo plats i Den Heliga Skrift, var härbärget illa planerat, alltför sunkigt och dessutom luktade det ofta sopor i trappuppgången. I de apokryfiska böckerna står att finna att KFS funnit ett mer centralt beläget och mycket modernt stall, högt uppe, nära himmelen dit Jobs elektrifierade stege med glaskorg ledde. Om hur KFS funnit detta, och kommit dit, vet ens icke de skriftlärde. Men alla förundras över tecknen "Christel och Flyttgruppen" i de apokryfiska böckerna, och förstår att där skedde något stort.

I samma nejd voro då tre vise förhandlare ute och stjärnskådade mot östern, och si, där lyste en stjärna så klar. Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem, och de blevo mycket förskräckta. Men ängeln sade till dem: "Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som ska vederfaras allt folket. Ty i dag har ett avtal blivit slutet åt eder i Birgers stad, och han är Messias, Herren. Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn som ligger lindat i en krubba."

I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud, och sade: "Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människorna till vilka han har behag!"

När så änglarna hade farit ifrån de tre vise förhandlarna upp till himmelen, sade dessa till varandra: "Låt oss nu gå till stallet i Stockholm, och se det som där har skett och som Herren kungjort för oss."

Och de skyndade åstad dit, och funno Maria och Josef bredvid Avtal 12 som låg lindat i krubban, och jollrade och trivdes. Då föllo de ned och gåvo det sin hyllning; och de togo fram sina skatter och framburo åt det skänker: guld, rökelse och myrra.

Alla lemmar på den nyfödde – den lilles branscher – voro icke alls likadana men de hängde ihop i samhällskroppen.

Avtalslindorna kring den lilles lemmar voro icke alls stenhårda och identiskt lika, såsom de varit under uråldriga tider. Under dessa svunna tider hade avtalslindorna satt ordentliga märken och de hade hindrat små kroppars tillväxt. De voro nu alla av tillsvidarelängd, och inte många siffror stod att finna på dem.

Och avtalslindorna voro konkurrensneutrala ity den Affärsmässiga Samhällsnyttan kräva sådan prissättning. Verksamhetsidkare skola icke tillskansa sig otillbörliga fördelar genom att fiffla med vikterna på sina vågar när de handla med kommuner och deras invånare.

Och när de tre vise förhandlarna sett detta under, omtalade de vad som sagts till dem om Avtal 12, och alla som hörde det förundrade sig över vad de tre vise förhandlarna berättade för dem.

Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta. Och de tre vise förhandlarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt.

Hur som helst så är ju vatten något som vi är djupt beroende av och som fascinerar oss på många olika sätt. Det kan ha en lugnande inverkan på oss eller skrämma oss rejält.

Under den senaste veckan har jag besökt två av våra företag som arbetar med vatten. I Hässleholm var vattnet härligt. I Piteå en lisa för själen ( dessutom kul att träffa Kjell och Roland igen som gick vårt senaste ledarskapsprogram). Vattnet är lika gott men smakar helt olika. Vi tänker nog inte så ofta på att vatten faktiskt har smak och att vatten, som kryper upp ur olika delar av vår berggrund,inte är som Coca-cola eller Fanta utan har en egen smak just på grund av var i landet vi befinner oss.

I Hässleholm diskuterade vi också kylan på vattnet. Vi är ofta sura på att vattnet som kommer ur kranen inte är tillräckligt varmt men hur ofta kommer det iskallt vatten ur kranen , när man törstar efter sådant? Det får mig att tänka på vår brunn på landet vars vatten hade en speciell järnsmak och som var så iskallt , så huvudet krympte, när man sköjde schampoot ur håret.

Lönebildning var programmet för dagarna hos både Hässleholms Vatten och Pireva i Piteå. Mer om detta i nästa blogginlägg.

För övrigt hade vi en workshop idag om hur vår nya webb ska utformas med oss medarbetare på KFS . Det kom fram många spännande förslag och synpunkter. Det ska bli intressant att se hur webbyrån Intellecta tolkade alla våra förslag och idéer.

I början av december var jag inbjuden av vår europeiska samarbetsorganisation European Centre for Employers and Enterprises Providing Public Services (CEEP) till ett möte för att berätta om den debatt som förs i Sverige om för- och nackdelar med konkurrensutsättning och privata alternativ, inte minst de riskkapitalägda bolagen.

Naturligtvis var innehållet i, och debatten kring, Studieförbundet Näringslivs och Samhälles (SNS) rapport "Konkurrensens konsekvenser" på agendan men också Dagens Samhälles kartläggning "Den offentliga marknaden" och Upphandlingsutredningens delbetänkande "På jakt efter den goda affären". Till det kommer den artikelserie, "Välfärdens nya herrar" som Svenska Dagbladet hade i våras och allt som skrivits om Carema, där det främst är Dagens Nyheter som publicerat. Med mera. Det fanns mycket att berätta.

 Min presentation på mötet hittar du om du klickar här.

Vi är glada att så många ville glögga in våra nya lokaler med oss. KLickar du på länken nedan kommer du till bilderna från glöggminglet.

Till aktuellt på kfs.net