KFS kommer att arbeta med SNS i olika utredningar i frågor som rör i samhällets tjänst och nationalekonomi. SNS kurs om samhälle och kommunikationer vill jag å det varmaste rekommendera. På kurserna brukar ett stort antal politiker och ekonomer delta som lärare. Själv har jag lyssnat på bl a Anders Borgs nationalekonomiska utläggningar.

Viktiga framtidsfrågor är "arbete, kunskap och entreprenörskap i HELA ekonomin". HELA ekonomin omfattar även våra verksamhetsområden  i samhällets tjänst..

Anders Borg och Anna var eniga om behovet av arbete och kunskap. Anna underströk också utmaningen framöver med minskande ungdomskullar, bristande formell utbildning i kombination med de ökande pensionsavgångarna. Några av lösningarna är bättre utbildning från första klass och genom hela skolan, betyg och duktiga , välbetalda lärare med hög status.

Eflter att ha sett staplar och diagram står det klart att det är inte bara i Grekland och Spanien som pensionsavgångarna kommer att senareläggas.

Efter semestern har vi glömt förnyelsen och tycker den bara är självklar, långsiktig och säker. Längtar efter den dagen.

Är det så här med alla förändringar? De är kanske till det bättre, men ställer vardagen på ända, att man ändock önskar behålla sina gamla lösningar. Något att tänka på i allt förändringsarbete.

Vi har just haft ett "omstartsmöte" med SKL:s presidium. Nu är uppdraget att ta fram ett genomarbetat förslag där utestående frågor markeras för att kunna diskuteras av presidierna för att därefter kunna ta fram ett förslag till KFS styrelse respektive KFS Ordförande/VD-konferens i september. Nu sätter vi fart och vi ska också genomföra det som stämman enhälligt beslutade. Tycker att vi nu hittat ett bra arbetssätt.

Mina första årsmöten i de båda organisationerna. Stämmor är som examen, avslut, betyg och uppstart inför nästa läsår.

KFS-dagarna har blivit ett kännemärke för KFS och en bra tradition. Ett varierat konferensprogram med spännande talare inom många ämnesområden. Själv fick jag energi, kunskap och idéer från dem alla. Lite mingel och nätverkande mellan programpunkterna hinns ju också med. KFS-dagarnas program är mer omfattande än vad som är vanligt vid stämmor i liknande organisationer. Jag ska göra mitt bästa för att behålla och utveckla KFS-dagarnas professionella konferensprogram inför kommande år.

Stämman, eller spiken som KFS-dagarna kokas ihop utifrån, kokade ned till frågan om fusionsprocessen KFS-Pacta. Det kom två motioner till stämman med kritik mot hur den pågående fusionsprocessen kommit igång och hanterats. Men misstron mot fusionens syfte och mål var också allmän och tydlig i medlemsenkäten under hösten 2009. Motionärerna ville göra ett omtag och börja med en kartläggning och analys med en medlemsdialog om fortsättningen och målet med en ev fusion.

Det är en rikedom i en organisation att ha en levande och livlig debatt om stora och omvälvande beslut – helst innan besluten tas och verkställs. KFS är en sån organisation. Stämman beslutade enhälligt efter diskussioner att ställa sig bakom styrelsens förslag till beslut – att fortsätta fusionsprocessen, men stärka upp den. Det eniga beslutet stärker KFS och ger råg i ryggen i arbetet inför det kommande året. Nu ska vi också förtjäna medlemmarnas förtroende genom en bästa möjliga hantering av kartläggning, analys, dialog, förhandlingar och förslag till fortsatt färdriktning.

Tack för förtroendet. Det känns gott att jobba vidare för KFS bästa. Jag återkommer!

Vi har haft arbetsgivarråd, branschråd och ett branschrådsordförandemöte. Vi har också fått motioner från två energiföretag om fusionen. Vi har också haft ett extra styrelsemöte för att besluta om styrelsens inställning till  motionerna. Som en del i min egen introduktion har jag dessutom varit på besök hos tre stora medlemsföretag i Göteborg.

Alla branschråd uttrycker oro över SKL:s syfte med fusionen. En klok och strategisk fusion som ger medlemmarna en stark organisation har dock de flesta ingenting emot. En förutsättning är att organisationen även fortsättningsvis är medlemsstyrd, att det finns starka branschråd, branschavtal, hög servicenivå, och att medlemsföretagen uppfattar att det är deras organisation. 

Motionärerna Mölndals Energi och Uddevalla Energi är negativa till fusionsprocessen och hur den startade, det vill säga utan ett tydligt medlemsuppdrag. De anser att fusionsprocessen bör avbrytas och att ett internt arbete bör ta vid för att analysera KFS framtida behov av en fusion. Styrelsen har beslutat att föreslå stämman att fortsätta med fusionsprocessen, men går motionärerna till mötes om processen i sig, om information, om analys, om transparans med mera.

Min egen reflektion inför årsstämman i Värnamo.

Det ligger mycket i att fusionsprocessen inte har föregåtts av något allmänt krismedvetande hos KFS medlemmar. Själva fusionsfrågan blev istället till en KFS-kris i sig. Det är lätt hänt att slarva bort att informera om själva analysen när de yttre skälen till en fusion kan framstå som tydliga. Men att nu avbryta kontakterna och fusionsförhandlingarna med SKL/Pacta leder förmodligen till ett läge där det blir svårt att återuppta kontakterna om man senare skulle komma fram till att en fusion är nödvändig och att Pacta vore den bästa samarbetspartnern. Bättre då att KFS gör den analysen parallellt med fusionsprocessen och utvärderar handlingsalternativen under resans gång.

En debatt med omröstning vid stämman i Värnamo kan också leda till förlorare och vinnare, och skapa inre splittring och försvagning av KFS.

Min förhoppning är att stämman, utan omröstning kommer fram till att fortsätta fusionsprocessen, gärna med medskick i form av nya informations- och mötesforan, inriktningsbeslut med mera. Om stämman, när det finns ett färdigt fusionsförslag att ta ställning till ändock kommer fram till att det inte är "good enough" så är det däremot helt OK att rösta nej.

Min egen drivkraft är att försöka skapa en stark och långsiktigt uthållig organisation som har KFS alla fördelar - och lite till. KFS agerar idag medlemsstyrt och på uppdrag av medlemsföretagen - enligt medlemmarna - levererar personlig, professionell och god service, så som de flesta arbetsgivarorganisationerna försöker göra.  Det nuvarande arbetet i fusionsprocessen går ut på att säkra just det. Lyckas vi inte i det arbetet hoppas jag att ni röstar nej den dag det kan bli aktuellt!

Väl mött i Värnamo!

Varför kommentera en annonserad partsinlaga? Annonsen är för mig ett nytt inslag i förhandlings-Sverige. Fackföreningar brukar annonsera inför avtalsförhandlingar, men arbetsgivarsidan har hittills varit mer tystlåtna. Från 2010 har i och för sig bloggandet flyttat in i de tidigare slutna förhandlingsrummen, där parterna, oavsett sida berättar vitt och brett om detaljer och känslor i och om förhandlingarna.

Annonsen i dagstidningarna har dock en tydlig adress till allmänhet och politiker, till anställda och företagare. Med information om bakgrund, industriavtalets tillkomst, stridsåtgärderas ekonomiska betydelse för företag och anställda, och de stridandes lönenivå. Uppropet säger att med den makt lagstiftaren ger fack som Pappers och Elektrikerna, så måste den som fått makten också ta sitt ansvar.

Varför annonser just nu? Några uppenbara skäl är den globala lågkonjunkturen, att nästan alla avtal löper ut samtidigt och att många parter verkligen har hanterat förhandlingarna med smidighet, realism och ansvar. Det måste finnas fackliga organisationer som tycker att Pappers och Elektrikerna kör ett märkligt "race". Pappersindustrin måste ju inte heller finnas kvar i Sverige, utan är utflyttningsbar, en realitet som man inte ens skulle behöva nämna. Konflilkten ger också Svenskt Näringsliv ett ypperligt tillfälle att under valåret tala om för politikerna att arbetsrätten borde reformeras för Sveriges skull, eftersom den lagstiftade makten saknar  en motsvarande ansvarssida. Det är alltför lätt att ta till stridsvapnen.Tydlig Information förändrar och jag tycker det är bra att Svenskt Näringsliv ger industrins bild av konflikten.

Vår egen sida, den offentliga hemmamarknadens, med väsentligt starkare muskler än konkurrensutsatta branscher - är vi lika tydliga? Frågan tål att ställas.

Inger började arbeta på Katrineholms Energi, KEAB, 1969. Då fanns där 19 anställda och man tillämpade det kommunala avtalet fullt ut. På den tiden fick KEAB inte ringa direkt till Kommunförbundet och ställa frågor om avtal och arbetsrätt. KEAB skulle istället prata med Kommunens personalkontor som i sin tur ringde  till  Kommunförbundet. Kommunförbundet var till för kommunledningarna och Katrineholms kommun ville hålla samman kommunens interna verksamheter och personalfrågorna. Man ville heller inte att KEAB skulle dra iväg och agera utifrån den egna branschens förutsättningar. De första tecknen på energibranschens egenart började framträda.

Under de kommande åren utvecklades energibranschen i snabb takt. Från små förvaltningar och lokala elnätsföreningar med en till två elmontörer anställda, till färre men större energibolag. Det gick en våg av fusioner och uppköp. Fjärrvärmenäten utvecklades också i snabb takt och förändrade de små kommunala förvaltningarna till energibolag med ansvar långt utanför kommunens gränser. Energihanteringen började närma sig en globalisering från att ha varit en ytterst lokal företeelse. Kommunen ville som ägare ändock ha kontroll över sitt energibolag och kollektivavtalen. Men med den utveckling som branschen genomgick förändrades spelreglerna. Idag ägs och drivs KEAB av Tekniska Verken i Linköping.

1988 var VDn för KEAB en av initiativtagarna till bildandet av KFS. Inger Eriksson lånades ut till KFS för att hjälpa till i rådgivningen. KEABs ekonomichef stöttade också KFS inledningsvis. Förhandlare hyrdes in från Kommunförbundet. Det första branschavtalet tecknades 1992. De kommunägda energibolagens utveckling sker och skedde jämsides med utvecklingen i Vattenfall, Fortum och Eon. De kommunägda bolagen blir multi-kommunala och de statliga bolagen internationella. Samarbete och konkurrens sker mellan energibolag både i och utanför Sverige, oich inte med övriga kommunala områden som skola, vård och omsorg.

Energibolagen är oroliga för att tanken med en fusion av KFS och Pacta skulle vara att ge SKL och kommunledningarna en ökad makt över kollektivavtalen, driften och den framtida utvecklingen av energibolagen. Detta i syfte att samordna kommunens styrning och ledning. Det finns en misstanke att hänsyn då inte kommer att tas energibolagens verksamhetsförutsättningar.

Min reflektion – som ägare har kommunerna redan idag alla möjligheter att ta greppet om sina kommunägda energibolag. Om så inte sker, kan det bero på att bolagens verksamheter är alltmer specialiserade och/eller att verksamheten inte längre är strikt lokal utan pågår även utanför kommunens gränser. En fusion som går ut på att behålla flera branschavtal, branschråd och ett eget kansli som ska ge direkt service till bolagen ändrar i sig inte ägarnas styrning och ledning av sina verksamheter. Ägarstyrning av verksamheten är en HELT annan fråga och som ska hanteras av bolagens ägarkrets.

Hittills har kommunernas agerande bedömts i förvaltningsdomstol, kammarrätt till regeringsrätt. På grund av konkurrenslagen tillkommer nu en ny prövningsväg via Stockholms tingsrätt och marknadsdomstolen. EU-rätten med utveckling av praxis i EU-domstolens domar svävar över allt detta och ska dessutom följas av länderna. De nya lagarnas regler trampar in på varandras områden och endast en fullblodsjurist kan se fram emot den rättspraxis som kan komma att utvecklas, kanske rentav på olika sätt i regeringsrätten och i marknadsdomstolen. Var tog kommunernas självbestämmanderätt vägen? Den frågan hanteras nämligen enligt nationell lagstiftning som ser olika ut i EU-länderna. 

SHR har anmält fem verksamheter till Konkurrensverket. Övriga verksamheter som prövas just nu är ett energibolag samt ett renhållningssällskap. Konkurrensverket utreder och kommer så småningom att fatta beslut om stämning i Stockholms tingsrätt.

Prövningen kan gälla "verksamhet" eller också "förfarande". Det ska handla om sälj- eller utbudsverksamheter. Lagstiftningen är INTE tänkt att flytta de nuvarande gränserna utan att klargöra var gränsen går. I lagstiftningen ligger fokus på om konkurrensen skadar små och medelstora privata företag, och inte på den slutlige konsumentens nytta och förlust på grund av agerandet.

Vi kommer så småningom att ge ett längre referat av dagens seminarium och också lägga ut en del bilder och information på KFS hemsida. SKL har kunniga jurister inom dessa områden. Magnus Ljung deltog idag, vid sidan av Roland Adrell och Roberg Moldén. KFS kommer att följa konkurrensfrågorna efter bästa förmåga och det är bra om också branschråden tar upp frågorna på sina möten.

1. Förutom att årsredovisning, budget, avgift med mera antogs vid KFS styrelsemöte, så diskuterades också fusionsprocessen. Min bedömning är att oron och misstänksamheten finns kvar, men att fler ändock överväger en fusion som ett alternativ för KFS. Men återigen under förutsättning att det blir en "bra fusion". Kan det verkligen vara så att SKL vill KFS illa? Nej, det tror inte jag även om det är helt klart att SKLs fokus är kommun- och landstingsledningar medan KFS arbetar med och för bolagsledningar på branschnivå. Men eftersom den planerade fusionerade organisationen som bär arbetsnamnet DNF, Det Nya Förbundet, ska arbeta på företagsnivå med personlig service, branschavtal och branschanpassningar, så kan vi förhoppningsvis fortsätta att ha minst lika nöjda medlemmar och kanske också utveckla branschernas råd och nätverk.
2. Första avtalet ut på arbetsmarknaden blev de helt otippade tjänstemannaförbunden inom industrin. Ett 18-månadersavtal med totala löneökningar på 2,6 % med höjningar motsvarande 0,7 % fr  o m den 1 juni 2010 och 1,4 % fr o m den 1 juni 2011. Det fanns också årliga avsättningar till individuella kompetenskonton motsvarande 0,2 %. Det är första gången sedan industriavtalet träffades som tjänstemännen tagit ledningen i avtalsförhandlingarna. Vad händer nu? Ja, tjänstemännens avtal är säkert inte uppskattat av LO-förbunden och handeln har redan varslat om stridsåtgärder. Påsken är en alltför viktig mathelg för att inte utnyttja som påtryckningsmedel. Man vill säkert inte heller ha 18-månadersavtal eftersom man då kommer att missa påsken vid nästa förhandlingstillfälle. Vi kan nu bara hoppas att alla parter tar ansvar för en extremt skakig ekonomisk period med högre arbetslöshet i Sverige. Vi vill ju alla att Sverige ska behålla sin position på den internationella marknaden och kanske också förbättra den.

Jag tolkade mötet som att det fanns en försiktig optimism om en fusion av KFS och Pacta, men också en stor oro för branschavtalets framtid. Det är lätt att se att en bransch som turism och fritid har en stor del av sin arbetstid förlagd till tider när vi andra är lediga. Och därför går det inte att ha samma syn på arbetstider och ob-ersättningar som för för de som arbetar dagtid och vardagar. Företagen konkurrerar med hotell- och restaurangbranschen som har helt andra kollektivavtal. Man skulle kunna kalla det "snedvriden konkurrens" som är ett annat aktuellt ämne. Inför årets avtalsrörelse enade sig alla branschrådsordföranden om att stödja turism och fritid i behovet nya ob-regler. Min egen uppfattning är att många företag i den här branschen verkligen behöver samma arbetstids- och ob-regler som sina konkurrenter. Återigen har vi pratat med facket, Kommunal, om detta och förhoppningsvis kan vi blåsa liv i en gemensam arbetsgrupp och fösa frågan framåt.

Liseberg har ett lokalt avtal i Göteborg som ger Liseberg väl anpassade regler för sin verksamhet. Flera av oss ska den här veckan delta i ett möte där om just branschens avtal. Min förhoppning är att fler lokala fackliga företrädare förstår betydelsen av sin turistverksamhet och agerar som det lokala kommunala facket i Göteborg och säkerställer att verksamheterna kan hållas öppna och blomstra till nytta för både kommunen och näringslivet.

För oss som arbetar med fusionen är det viktigt att ta höjd för PASS-företagens särskilda behov.

Resonemangen cirklade kring - å ena sidan kommunens behov av en samlad och enhetlig arbetsgivarpolitik med gemensamma villkor för personalen och - å andra sidan bolagens behov av konkurrensneutrala regler. Flera av de branscher som bolagen verkar i konkurrerar om upphandling, avtal och personal med sektorer utanför den kommunala sektorn, t ex de närvarande inom turism och fritid, fastighet, näringsliv, energi, vatten och busstrafiken.

Samtalet fortsatte med frågan om fusion eller ej. Bolagen ser en fusion som "oundviklig" och vill ha en fusion som tar hänsyn till branschernas konkurrensvillkor och särskilda behov mer än kommunens behov av att skapa en enhetlig personalpolitik inom kommunen.

Frågor om lokala avtal, lokal lönebildning, yrkesgruppers särskilda löneavtal, OPS-lösningar och hur dessa företeelser kommer att påverka framtida kollektivavtal och ägarstyrning diskuterades också.

Sammanfattningsvis - alla kunde tänka sig en fusion mellan KFS och Pacta - om den blir "bra". Avvägning måste ske mellan kommunledningens vilja till en samlad arbetsgivarpolitik som lyfter fram kommunen som varumärke och arbetsgivare, och bolagens särskilda behov och konkurrenssituation.

Fusionsresan fortsätter.

Kommunledningens inställning är att bolagen själva måste få äga frågan om tillhörighet till arbetsgivarorganisation. Man vill inte styra bolagens verksamheter alltför hårt, utan de måste kunna ha flexibilitet för att kunna utvecklas inom sina speciella verksamhetsområden. Bolagen utvecklas bäst då.

Linköpings kommun utvärderar just nu hur ägarstyrningen från kommunen bör se ut i framtiden, men är tydliga med att deras ägarstyrning inte går ut på att likställa och samordna alla verksamheter inom kommunen. En fusion mellan Pacta och KFS verkar klokt, men "det måste bli en bra fusion" som tillgodoser bolagens behov av branschanpassningar och god service.

Tekniska verken under ledning av Stig Holm framhöll de verksamhetssvårigheter som genom lagstiftning tornar upp sig mot de kommunägda bolagen. Stora ekonomiska värden står på spel, värden som kan komma att sjunka om verksamheterna inte längre får drivas affärsmässigt  med kommunalt ägande.

En fusion Pacta-KFS kan vara en överlevnadsfråga för KFS, men den måste ske med rätt förutsättningar. "Vi i Linköping har ett självständigt arbetssätt för att bolagen ska få utveckla sina verksamheter. Vi vill inte få en central styrning via ett SKL-inflytande i det fusionerade KFS som är mer omfattande än vad som motsvarar  Linköpings kommuns inställning idag."

Sammanfattningsvis: Fusion kanske OK. Om branschavtalen finns kvar, samma eller bättre service erbjuds, närhet och det lilla formatet bibehålls. Fokus måste ligga på företagens/branschernas verksamhetsfrågor.

Fortsättning följer.

Det är viktigt att arbeta för mångfald på alla plan, inte bara den 8 mars. En blandad arbetsplats, till skillnad från enkönad dito, har goda möjligheter att skapa ett konstruktivt samarbetsklimat och ökad flexibilitet, vilket bidrar till ökad trivsel och långsiktig framgång. Men vägen från idé till genomförande kräver starkt engagemang. Och sanningen att säga så är väl den lagstadgade jämställdhetsplanen en sovande produkt i många företags policy-rabatt.

Utgångsläget för de båda organisationerna är rätt olika. KFS medlemmar är kritiska och misstroende mot processen och resultatet. Vid novembermötet beslutade därför KFS styrelse att jag och Klas Bergström i egenskap av fusionsansvarig skulle delta i branschmöten och besöka kommuner och bolagsledningar för att resonera, lyssna, samtala och samla in information om olika orosfrågor.

Denna vecka har vi varit på besök i Umeå som därmed blev först ut bland våra kommunbesök. Vi blev mycket väl mottagna och det framgick klart att fusionsfrågan är viktig. Umeå kommuns ställningstagande är att tillhörighet till arbetsgivarorganisation är en bolagsfråga och därmed inte en politisk fråga. Kommunbolagets VD, liksom VD:ar och ordföranden för dotterbolagen visade stort engagemang och var fantastiskt förberedda inför vårt möte. Vi resonerade mycket kring frågor som styrelsetillsättningen, branschavtalens framtid, den personliga servicen och avgiftsnivån. I princip är Umeå inte emot en fusion, utan förstår att en fusion kan vara en överlevnadsfråga för KFS, men däremot hade de en rad viktiga synpunkter på den nya organisationen som vi tar med oss i det fortsatta arbetet.

Kommunbesöken fortsätter och under de närmaste veckorna kommer vi att besöka Linköping och Uppsala. Rapport kommer därefter att lämnas till KFS styrelse den 17 mars. Därefter planerar vi möten i Södertälje, Göteborg och Stockholm. Och vi kommer gärna på besök till flera orter för att på ort och ställe få resonera om fusionsfrågan.

Svensk upphandlings- och konkurrenslagstiftning har nu anpassats till EU:s regelverk. Syftet med de nya reglerna är dock oförändrat - att undanröja hinder för en effektiv konkurrens, oberoende av om det gäller privata eller offentliga affärsdrivande företag.

Konkurrensverket har fått i uppdrag att följa upp att den nya konkurrenslagen efterföljs. Inledningsvis kommer de första rättsfallen att skapa rättspraxis och bilda regelverk för gränserna för den kommunägda verksamheten.

Det är bra att det finns regler om effektiv konkurrens och om hur kommunal affärsverksamhet ska bedrivas. Övertramp mot privata, ofta små företags verksamheter är inte acceptabelt. Näringslivets organisationer klagar högljutt på de offentliga bolagen. Bilden av den snedvridna konkurrensen kan inte vara så nattsvart som den utmålas. Utgångspunkten här tycks dock vara att fel begås i stor skala och att offentlig affärsverksamhet bör begränsas med alla medel.

Enligt Företagarnas rapport ”Osund konkurrens – ett hinder för små företag” från maj 2008 menar 18 procent av landets cirka 33 000 småföretag att de upplever sig vara utsatta för konkurrens från offentlig sektor.

I debatten idag saknas förespråkare för vad de kommunägda bolagen bidrar med. Vilket privat företag kan investera i exempelvis en ”multiarena” i en svensk mellanstor stad? Företagsekonomiskt är det en evig förlust. Det privata bolaget var sig kan eller vill affärsutveckla i den skalan. Resultat- och balansräkningen för det offentliga samhället är större. En kommun investerar för att utveckla samhället för företag och arbeten. Skapa ryggrad och ”infrastruktur” för privata verksamheter att verka i. All offentlig affärsutveckling är alltså inte av ondo.

Självklart är det inte den typen av investeringar som debattörerna menar är osund konkurrens. Men i debattens hetta glömmer intresseföreträdarna bort alla goda offentliga affärsinsatser.

Vi ser fram emot ordentliga klarlägganden så att de offentliga bolagen kan ”räta på ryggen” och inse att de bidrar till den affärsmässiga samhällsnyttan och tydligt avstå från affärsutveckling som gör sig bäst på den privata arenan. Men det ska bli intressant att följa den nyinrättade avdelning 4 på Konkurrensverket och deras uppgift att tala om för kommunerna om vad som är kommunal verksamhet och inte. Vart tog det kommunala självstyret vägen?

Den 23 mars kl 10.00-15.00 inbjuder KFS till ett seminarium om de skärpta konkurrensreglerna, gränsdragningsfrågor och dess konsekvenser. Inbjudan med program skickas till medlemsföretagen inom någon vecka.

Nu visar nämligen forskning att de som är födda tidigt på året är mer utvecklade och till exempel oftare blir uttagna till sportlag, klarar ämnen och frågor bättre, kan försvara sig i kamp med jämnåriga etc. Bara ett fåtal som är födda sent på året, de så kallade vinnarskallarna, vinner över sina äldre årskamrater.

Man kan fråga sig vad som är så viktigt med det här? Spelar det någon roll om en majoritet i elitlagen är födda före maj månad utgång?

Forskningen visar också att om du är lite större och bättre vid uttagningen till laget, växer gapet mellan de fördelar du får allteftersom i livet. Tomas Peterson, professor i idrottsvetenskap i Malmö säger, att de som väljs in får alla fördelar, de som väljs ut får alla nackdelar.

Utanför idrottens värld kan resultaten se annorlunda ut. Forskning visar dock att 28 procent av verkställande direktörer i USA:s börsbolag tillhör den äldsta delen av årskullen och att 20 procent tillhör de yngsta.

Vad kan skolan göra för att stödja de yngre i årskullarna? Extra stöd till de yngre i årskullen? En rullande intagning till skolan för att ge fler en bättre chans? Något att fundera över för vår skolsektor. Vetenskapsjournalisten Malcolm Gladwell har dessutom skrivit en intressant bok i ämnet - Outliers. Återkommer snart till Gladwell igen.

Läs mer:
"Bara vinnarskallar tar sig förbi vårbarn" (SVD 22 februari 2010)

I en artikel om "herraväldet" i dagens Svenska Dagbladet frågar journalisten Jan Almgren ”var vreden finns" och att trycket måste komma från kvinnorna. Om kvinnor i styrelser skriver han, att "Det är synd att kvinnor i karriären blir följsamma och passiva. De har en maktposition som de borde utnyttja."
 
Regeringen med Maud Olofsson i spetsen har startat projektet Styrelsekraft. Har nöjet att arbeta som mentor där. Så mycket begåvade adepter det finns! Många styrelser skulle kunna berika sig genom att erbjuda styrelseplatser till dem. Dugliga kvinnor är alltså ingen bristvara. Men vad hindrar? Ska KFS starta ett nätverk för kvinnor i ledande ställning för att minska hindren?

Vad är nytt med just den här utredningen? Jo, att uppdraget kommer från två tankesmedjor över blockgränserna. Initiativet kommer gemensamt från högertankesmedjan Timbro och vänsterorienterade Arena Idé. Det innebär att det är allvar och att man gemensamt vill få en förutsättningslös analys av välfärdssektorns framtida finansiering innan politiken träder in på banan. Precis så som KFS vill att ”Affärsmässig samhällsnytta” ska analyseras.

En utredning har startat om de kommunägda bolagens rätt till intern upphandling från närstående bolag. Tredjeparts tillträde till fjärrvärmenäten utreds. Det finns tydliga politiska önskemål om att "förvaltisera" alternativt privatisera de kommunägda bolagen.

För både privata företag och skattebetalare är det bra att hålla rågången tydlig och klar så att kommunala chefer genom goda avsikter inte skapar förlorare.

Det privata näringslivet har en stark företrädare genom Svenskt Näringsliv som gång efter annan påtalar de kommunägda bolagens tillkortakommanden och framhåller de privata företagens förträfflighet i alla lägen.

Men var finns en genomgripande analys om gränsdragningen mellan offentligt och privat och de kommunala ansvarsområdena? Vem analyserar värdet av långsiktighet, samhällsansvar och samhällsnytta? Var finns lovsången till det samhällskontrakt som i alla lägen ska upprätthållas av kommunerna?

Om vår tids lösning heter privatisering utan djupare objektiv analys, blir privatiseringen morgondagens problem.

På ledarsidan i dagens DN skriver Göran Rosenberg under rubriken "I samhällets intresse". Han ställer samma frågor. Om varför allt inte kan bära sina egna kostnader. Han konstaterar att "bygget av en stad eller en stadsdel är ett projekt med bestående konsekvenser för ett stort antal människor över flera generationer."

Och nu börjar vi närma oss pudelns kärna. Vi behöver definiera vad som är själen och uppdraget i en offentlig verksamhet i jämförelse med privat. Låt oss därför tillsammans fördjupa oss i affärsmässig samhällsnytta!

Läs mer:
"I samhällets intresse" (DN 16 februari 2010)

Bakgrund
Ingenting är nytt under solen. Enligt historiken startade diskussionen om privata bolag versus offentliga bolag redan i mitten av 1800-talet.

Anhängarna av privat drift tyckte att offentliga bolag hotade den privata äganderätten, att privata bolag minskar kommunens ekonomiska risktagande, att privata bolag är mer affärsmässiga, agerar friare, smidigare och snabbare, utan ovidkommande hänsyn till politiska överväganden samt att den privata styrelsen agerar effektivare och oberoende av kommun- eller landsgränser.

Anhängarna av den kommunala driften ansåg att det långsiktiga ansvaret alltid finns kvar hos kommunen. Privata företag har inte samma ansvar som kommunen och de kan gå i konkurs, samt att offentliga verksamheter sköts lika effektivt.

På 1900-talet drevs diskussionen om kommunal förvaltning versus kommunägt bolag. Motståndarna tyckte att kommunägda bolag framstår som skenbolag och att bolagsstyrelsens beslutsrätt är underordnad kommunfullmäktigebeslut och annan lagstiftning. Vidare att medborgarna ställer politiken till svars istället för bolaget och att förvaltningsmodellen ökar synergierna genom möjlighet till en central styrning och minskade skatteutgifter liksom styrelsearvoden.