Sverige och samhällsnyttan

De kommunägda bolagen lever med både aktiebolagslagen och kommunallagen. Verksamheterna drivs alltså enligt samma principer och regelverk som bolag inom den privata sektorn, men med ett par avgörande skillnader.

Långsiktigt åtagande i samhällets tjänst
Ett privat bolag har till uppgift att uppfylla bolagets affärsidé och normalt maximera vinst enligt ägarens uppdrag. Även de samhällsnära bolagen arbetar efter en verksamhetsidé, men förutom en sund ekonomi drivs de framför allt av verksamhetens långsiktiga mål och inriktning att utveckla samhället inom sin sektor.

Samhällsnyttan står alltså före affärsnyttan genom ett mer långsiktigt åtagande i samhällets tjänst. KFS har valt att kalla detta för affärsmässig samhällsnytta. KFS medlemsföretag har samhällsuppdraget och inte vinsten som primärt syfte.

En annan skillnad är det särskilda uppdraget. Kommunägda verksamheter får sitt uppdrag preciserat genom ägardirektiv som beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Det är detta uppdrag som särskiljer ett kommunägt bolag från ett privat genom att politiken kan ålägga företagen särskilda uppdrag för att till exempel stimulera det lokala kulturlivet, påskynda övergången till mer miljövänliga bränslen i kommunens energiproduktion eller främja turism i glesbygdskommunerna. De offentliga besluten sätter på så sätt också ramarna för de privata aktörer som verkar i och för samhällssektorn.

Effektiva, efterfrågade och i takt med tiden
Samhällsnytta, långsiktighet och stabilitet väger alltså tyngre än kvartals- och årsresultat. För en del verksamheter kan förvisso inriktningen delvis påverkas till följd av politiska val och majoritetsförändringar, men för att vara långsiktigt stabila måste alla verksamheter utvecklas och vara effektiva, efterfrågade och i takt med tiden. Det är affärsmässig samhällsnytta när den är som bäst.

En stor del av de offentliga verksamheterna har förändrats och utvecklats genom bolagisering, avknoppning, privatisering och olika former av samarbete mellan privat och offentligt. Uppdraget med samhällets bästa för ögonen är dock detsamma.

I december 2009 fanns 1 622 aktiva företag med kommunen som majoritetsägare. Mycket stora värden finns inom den kommunala bolagssektorn. Verksamheten i dessa bolag omsätter drygt 145 miljarder kronor och har cirka 45 000 anställda. De flesta företag finns inom el-, värme- och vattenförsörjning samt fastighetsverksamhet.

Offentliga verksamheter på egna meriter
Det är inte de offentliga bolagens roll att konkurrera ut privata företag med finansiellt stöd från sin offentliga verksamhet. Därför är det viktigt att alla finansiella kostnader i en sådan verksamhet klart och tydligt särredovisas. De flesta bolagen lever på egna meriter och är tydligt avgränsade från sin ägare, och intäkterna bygger alltsomoftast på avgifter eller schablonersättningar oberoende av verksamhets- eller ägarform. Själva bolagsformen bygger på att kommunen normalt inte ska skjuta till pengar till verksamheten.

Företagsformen underlättar också samägande med lokala privata aktörer i olika verksamheter som exempelvis turism och energi där kommunen har intresse av att styra verksamheten mot uppsatta mål genom ett aktivt delägarskap. Många kommuner har dessutom bildat regionala bolag där flera kommuner samäger ett bolag för exempelvis renhållning eller vattenförsörjning.

KFS vill analysera och visa både den samlade samhällsnyttan och sina medlemsföretags utveckling avseende effektivitet och affärsmässighet i kombination med det långsiktiga samhällsuppdraget. Särskilt i tider med en stark samhällsutveckling. Tillsammans arbetar vi i samhället tjänst och för samhällets bästa.

Läs mer:
KFS och samhällsnyttan