<< Tillbaka

Bevisat lönsamt att investera i medarbetarnas hälsa

Karolinska Institutet publicerade för några år sedan en rapport om hälsa och produktivitet. Det är lönsamt att investera i hälsoutveckling och varje investerad timme ger väsentligt högre utbyte i form av ökad produktivitet. Lönsamheten ligger fram för allt i att satsa på medarbetare som är i riskzonen eller som har börjat uppleva besvär. Däremot finns det ingen forskning som visar på någon kostnadseffektivitet av allmänpreventiva insatser, så kallad proaktiv verksamhet som understödjer det redan friska.
- Till exempel friskvård som riktar sig till alla medarbetare har en tendens att bara användas av dem som skulle träna ändå, menar professor Irene Jensen. Poängen är att istället nå dem som verkligen behöver göra en livsstilsförändring.

Irene Jensen och hennes medarbetare på Karolinska Institutet har tagit fram och utvecklat en undersöknings- och åtgärdsmetodik (AHA) att användas inom företag och organisationer. Den utvisar behov och ger rekommendationer för åtgärder och livsstilsförändringar både på individ- och gruppnivå. Frågorna gäller nacke/rygg, hjärta/kärl, luftvägar/lungfunktion och alkoholbruk. Erfarenheten har visat att mellan 30-45 procent av medarbetarna lämnar svar som visar på besvär eller sjukdom. Metodiken har utprovats främst inom process- och verkstadsindustrin men även inom tjänstesektorn.

Nästa steg i forskningen var att i samverkan med Institutet för tillämpad ekonomi undersöka hur en förbättrad hälsa påverkar produktiviteten i ett företag. Ett index för mätning av arbetskraftens genomsnittliga arbetsförmåga konstruerades. I en modell för beräkning av förändringar i företagets produktivitet läggs sedan index över genomsnittlig arbetsförmåga in tillsammans med bland annat variabler som visar volymen av företagets producerade varor och kvalitetsaspekter på dessa varor.

Den nya modellen för beräkning av produktivitetsförändringar provades sedan på fyra företag inom process- och verkstadsindustrin där AHA-metodiken för hälsoutveckling börjat användas. Resultatet utvisade klara produktivitetsvinster för företagen. I företaget med 2 000 anställda som hade den högsta ökningspotentialen kunde en ökning av den genomsnittliga arbetsförmågan med en procent en genomsnittlig tillgång till ytterligare 20 000 arbetstimmar för ökad produktion med nuvarande arbetsstyrka. En förutsättning för att kunna påvisa produktivitetsförbättringar av hälsosatsningen är dock att personalomsättningen är låg så att man inom företaget verkligen får glädje av medarbetares förbättrade arbetsförmåga.

Men hur kunde man veta att det var just hälsosatsningen som var avgörande för förändringen i produktivitet? I forskningen jämfördes data med företag inom privata sektorn som inte arbetade med AHA-metodikens hälsoutveckling. Även om alla företagen under mätperioden uppvisade en avmattning av sjukskrivningarna så bröts kurvan på ett signifikant annorlunda sätt i de företag som arbetade med AHA-metodiken.

Läs mer:
www.afaforsakring.se

Arbetskraftsindex tas fram via data om nedsättning i den enskilde medarbetarens hälsa, totalt antal tillgängliga timmar för aktiviteter under en viss månad och den enskilde medarbetarens upplevda allmänna hälsotillstånd. Vidare ingår i indexberäkningen arbetade timmar under den aktuella månaden, antal timmar som medarbetaren har varit borta på grund av sjukdom och individens upplevelse av hur denne har klarat vardagliga aktiviteter (fysisk funktion) under månaden.