Hörsel och ljudmiljöer

Buller kan ge skador på hörseln och kan också försämra möjligheterna att uppfatta signaler eller muntliga instruktioner som är viktiga för säkerheten på en arbetsplats. Men ljud i arbetsmiljön kan vara störande utan att innebära risk för hörselskada. Man kan till exempel bli störd av andras tal och telefonsamtal, trafikbuller, ventilationsljud, barnskrik, mullrande kontorsmaskiner och ringande telefoner. Detta påverkar koncentrationsförmågan, kan leda till ökad trötthet och sämre arbetsprestation. Mindre känt är kanske att buller och störande ljud kan ge ökad hjärtfrekvens, förhöjt blodtryck och utsöndring av stresshormoner.

Hörselskadades Riksföbund bedriver kampanj under 2010
Definitionen på buller är icke önskvärda ljud
Exempel på ljudnivåer
Hur buller påverkar oss
Arbetsmiljöregler om buller
Hörselskydd i arbetet
Skapa förutsättningar för en god ljudmiljö
Börjar du höra dåligt?
Tinnitus - det brusar, piper eller ringer i örat
Länkar

HÖRSELSKADADES RIKSFÖRBUND BEDRIVER KAMPANJ UNDER 2010

Hörselskadades Riksförbund bedriver under året en kampanj mot dålig ljudmiljö och för ett samtalsvänligt Sverige. På webplatsen "Befria samtalet" kan du ta del av hur man skapar bra ljudmiljöer på jobbet eller hemma och beställa ljudmiljöanalyser via webben. Här går det också att ladda ner rapporten "Kakafonien" om hur det står till i våra ljudmiljöer. Kampanjen genomför under våren konferenser runt om i landet, kanske även hos er?

Till www.befriasamtalet.se
Till www.hrf.se

DEFINITION AV BULLER ÄR ICKE ÖNSKVÄRDA LJUD

Definitionen på buller är icke önskvärda ljud. I begreppet ingår såväl hörselskadliga som störande ljud det vi uppfattar som ljud är tryckvariationer i luften som sätter trumhinnan i svängningar. Hur starkt ljudet är anges i decibel (dB). Örat är olika känsligt för olika frekvenser ljud. En ljudnivåmätare tar hänsyn till det och ljudnivå anges då i dB(A). Eftersom ljudets nivå varierar i de flesta miljöer under tiden man vistas där brukar man ange en genomsnittlig ljudnivå, det kallas en ekvivalent ljudnivå, och för arbetsplatser brukar man utgå från en åttatimmarsdag.

Den som utsätts för starkt buller under kortare tid kan få en tillfällig hörselnedsättning som brukar gå över när örat har fått vila en tid. Om örat utsätts för starkt buller under en längre tid kan de ljudkänsliga hårcellerna i innerörat skadas och hörselnedsättningen blir permanent. Starkt buller kan också orsaka såväl tinnitus (mer eller mindre permanenta öronsusningar eller ringningar) som överkänslighet för ljud och att ljud blir förvrängda. Vid mycket höga ljudnivåer, till exempel från ett gevärsskott eller en spikpistol, kan en bestående hörselskada uppstå ögonblickligen.

EXEMPEL PÅ LJUDNIVÅER

10 dBA svagt vindsus
30 dBA viskningar
40 dBA skriva på tangentbord
60 dBA normal samtalston
70 dBA tvättmaskin
80 dBA skolmatsal
90 dBA tung trafik
100 dBA slagborr på två meters avstånd
110 dBA konsert
120 dBA ambulans
130 dBA smärtgräns
140 dBA en pistol vid mynningen
160 dBA jetmotor på 30 meters avstånd
180 dBA trumhinnan brister
190 dBA högsta nivå för ljud i luft - människor kan dö

HUR BULLER PÅVERKAR OSS

Ljudstyrkan och tonhöjden, hur förutsägbart bullret är, om det upplevs som nödvändigt eller ej, hur pass svår och koncentrationskrävande arbetsuppgift vi har i miljön och hur pass mycket bullret maskerar de ljud vi behöver och vill höra. Allt detta är samverkande faktorer kring hur ljud påverkar oss. Det skiftar mellan individer hur pass störd man blir av buller och det påverkar också hur vi mår i övrigt, om vi är trötta eller utvilade, ledsna eller glada, stressade eller i balans.

ARBETSMILJÖREGLER OM BULLER

Ta del av arbetsmiljöregler om buller på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Till Arbetsmiljöverket

HÖRSELSKYDD I ARBETET

Hörselskydd ska användas om den genomsnittliga nivån under en 8 timmars arbetsdag är 85 dB(A). Hörselskydd ska väljas så att de ge tillräcklig dämpning. En bullermätning via företagshälsovård eller annan kan underlätta valet av hörselskydd som också behöver passa individuellt så att det inte är obekvämt eller för varmt. Det är viktigt att hörselskyddet släpper igenom nödvändiga varningssignaler. Det finns också nivåberoende hörselskydd som släpper igenom ljud som inte ligger på hörselskadande nivåer. Bygelproppar, som är lätta att ta av och på, kan vara bra för den som rör sig mellan olika ljudmiljöer.

Behåll hörselskyddet på! Att ta av hörselskyddet en kvart om dagen om man arbetar i 100 dB(A) får samma effekt som om man hade arbetat utan hörselskydd i 85 dB(A) hela dagen.

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN GOD LJUDMILJÖ

Kreativa lösningar åstadkommer bra ljudmiljöer. Läs en artikel om detta i KFS Magasin nr 2 2010.

Ladda ner artikel från KFS Magasin nr 2 2010

BÖRJAR DU HÖRA DÅLIGT?

På Hörselskadades Riksförbund hemsida www.hrf.se kan man läsa att

• över en miljon svenskar har nedsatt hörsel
• 554 000 av dem är i yrkesverksam ålder
• bara 60 000-70 000 i yrkesverksam ålder har hörapparat, men att sannolikt dubbelt så många skulle behöva ha det

Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen åldras. Ju tidigare man får hjälp med hörapparat desto bättre för hörseln eftersom hjärnan annars hinner vänja sig av med att höra många vardagliga ljud. Med hörapparat kan det bli svårt att urskilja röster om det är många som talar samtidigt i ett rum. En dålig ljudmiljö på jobbet är störande för alla, men särskilt besvärlig för den som har hörselnedsättning och hörapparat. Anpassning av arbetsplatsen krävs. Moderna hörapparater går att ställa om så att de inte förstärker alla ljud i ett rum. Det går också att få hörapparater med telespole.

Läs mer om nedsatt hörsel och hörselhjälpmedel på www.horsellinjen.se. På www.horseltest.se kan du även testa din hörsel på nätet. Att det är stor skillnad på att se dåligt och att höra dåligt kan du läsa i en artikel i KFS Magasin nr 2 2010.

Till www.horsellinjen.se
Till www.horseltest.se
Ladda ner artikel från KFS Magasin nr 2 2010

TINNITUS - DET BRUSAR, PIPER OCH RINGER I ÖRAT

Tinnitus är en upplevelse av hörselsensationer utan yttre ljudstimulering. Lindrig och övergående tinnitus är mycket vanlig.

Exponering för buller kan ge tinnitus, tillfällig eller bestående.

Tinnitus kan finnas utan samband med hörselnedsättning. Stress, ångest, depression, muskelspänningar, skador i rygg och nacke eller bettproblem kan orsaka eller förstärka problem med tinnitus.

Man beräknar att 1-3 % av befolkningen har svår tinnitus med ljud som är så störande att de påverkar förmågan att koncentrera sig, sömnen och den psykiska hälsan. Besvären går upp och ned. De minskar ofta över tid.

LÄNKAR

Forskarnätverket Människor och Buller. www.noicenetwork.se

AFA Försäkring har ett FoU-program kring Buller i Arbetslivet. www.afaforsakring.se