Bakgrund

Illa hanterade konflikter är en bidragande orsak till den psykiska ohälsan i arbetslivet. Det finns i företag en vetskap om att destruktiva arbetsplatskonflikter kan riskera att lamslå hela verksamheter och sätta ner såväl kreativitet som allmän arbetsförmåga hos medarbetarna. Kunskapsnivån är dock låg på de flesta arbetsplatser om hur en konstruktiv konflikthantering ska gå till i praktiken.

Erfarenheter inom KFS och i samverkande fackförbund visar att långvariga och olösta konflikter på arbetsplatsen är en vanlig orsak till att företag begär arbetsrättslig konsultation och till att arbetstagare kontaktar sitt fackförbund. Alla arbetsplatser har någon form av informell konflikthantering även om denna ofta innebär att meningsmotsättningar, samarbetsproblem och frustration sopas under mattan. Vid någon tidpunkt blir de ackumulerade negativa känslorna alltför starka och då uppstår en öppen konflikt som ofta präglas av oförsonlighet. Resultatet kan bli mobbing, långtidssjukskrivning för den svagare parten i en konflikt och/eller initiativ för utköp av medarbetare. Det sker en utslagning från arbetslivet när återgång i arbetet förhindras av olösta konflikter.

Ett konstruktivt system för konflikthantering har en hälsofrämjande och produktivitetsstärkande funktion. I ett allt mer heterogent samhälle och med flexibla sätt att producera varor och tjänster ställs ökade krav på medarbetares samarbetsförmåga och robusta samarbetskulturer behöver utvecklas.

USA, Canada och Norge finns ett antal företag och andra organisationer som har utvecklat övergripande strategier för att förebygga och hantera arbetsplatskonflikter genom så kallade konflikthanteringssystem. Konceptet har ännu inte prövats och utvärderats bland svenska företag.