Sammanställt mars 2010

Ladda ner sammanställningen som PDF-dokument

Innehåll i denna sammanställning:
Premiär för nyhetsbrev till arbetsmiljökommittéer i energibolag
Nätverk för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare i energiföretagen
Hälsorisker vid arbete i sopförbränningsanläggningar
Korrekt avluftning vid svetsarbete förhindrar kolmonoxidförgiftning
Asbest i kundanläggningar vid fjärrvärmeanslutningar
Kvalitetsgranskning av alkolås
Personlarm vid ensamarbete
Arbetsmiljörevision håller engagemanget för ständiga förbättringar vid liv
Hantering av tillbud och skador med hjälp av ENIA
Hörsel och ljudmiljöer är årets tema i KFS Friskare företag
Utbildning för BAS-P och BAS-U
Nästa ”Värt att veta”

Premiär för nyhetsbrev till arbetsmiljökommittéer i energibolag

Tanken väcktes efter att nätverket för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare i energibolagen hade bildats på försommaren 2009. Nätverket har nu haft tre möten och erfarenhetsutbytet leder till väldigt mycket information som alla energibolag förmodligen kan ha nytta av i sin omvärldsbevakning på arbetsmiljöområdet.

Vi planerar att komma ut med ett nyhetsbrev två gånger om året. I samband med det här öppnar vi också ett avsnitt på KFS hemsida under ”Projekt”. Där kommer vi att lägga ut nyhetsbreven och där kan ni kontakta oss med exempel på bra praktik eller angelägna frågor att uppmärksamma. Via nyhetsbrevet kan er information förmedlas vidare till andra energiföretag.

Frågor om nyhetsbrevet besvaras av KFS Friskare Företag och Karin Lindgren.

Nätverk för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare i energiföretagen

Bildades på initiativ av Skellefteå Kraft och Borlänge Energi. Syftet är kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Nätverksmedlemmar är även Umeå Energi, Övik Energi, Sundsvall Energi, Jämtkraft, Mälarenergi, Sala Heby Energi, Söderenergi, Tekniska verken i Linköping och Öresundskraft.

Ordförande för nätverket är i år Tommy Eriksson från Skellefteå Kraft. Nästa möte blir i slutet av augusti hos Tekniska Verken i Linköping.

Hälsorisker vid arbete i sopförbränningsanläggningar

I förra avtalsrörelsen fick fackförbunden gehör hos KFS för att kemiska hälsorisker i reningsverk skulle uppmärksammas och Seko önskade i sammanhanget en belysning av hälsorisker vid arbete i sopförbränningsanläggningar.

Det visade sig finnas väldigt lite skrivet om detta och därför tog vi fram en text i samverkan med Avfall Sverige, Umeå Energi och Arbetsmiljöverket. Den är skriven så att hälsorisker (och tänkbara åtgärder) sammanfattas från det att avfallet kommer in i anläggningen till dess att askan efter förbränningen transporteras bort.

Sammanställningen gäller sopförbränning där så kallade rosterpannor används. En sammanställning för anläggningar med fluidbäddspannor är ännu inte gjord.

Läs mer:
Hälsorisker vid arbete i sopförbränningsanläggningar

Korrekt avluftning vid svetsarbete förhindrar kolmonoxidförgiftning

I november 2009 inträffade en dödsolycka när en licenssvetsare skulle dra in fjärrvärme i en villa i Tranås. Två liknande arbetsplatsolyckor, dock inte med dödlig utgång, finns rapporterade från Kumla och Stockholm. Det handlar om kolmonoxidförgiftning i samband med avluftning.

Det finns en arbetsgrupp inom Svensk Fjärrvärme som ska utreda hur kolmonoxid uppstår vid svetsning och man kommer att genomföra tester och mätningar. Gruppen ska också ta fram nya och förbättrade rutiner och anvisningar för riskhantering och förebyggande åtgärder vid svetsning och installation av fjärrvärmeledningar.

På distributionsdagarna inom Svensk Fjärrvärme medverkade Arbetsmiljöverket med en redogörelse för kunskapsläget. Kolmonoxid (CO), som i dagligt tal kallas koloxid, bildas vid ofullständig förbränning av kolhaltiga ämnen till exempel i svetsrök. Det är en mycket giftig gas som är färglukt- och smaklös och som begränsar blodets förmåga att transportera syre till vävnaderna. Symtom är allt från huvudvärk och illamående till förvirring, andnöd och medvetslöshet. Förgiftningen går bara att häva med syrgas. Dödsfall inträffar efter någon minuts exponering >10 000 ppm (>1%) CO.

– Det är ännu oklart varför kolmonoxidförgiftning riskerar att uppstå i samband med svetsarbeten, säger Marianne Edblom, som är arbetsmiljösamordnare vid Övik Energi. Vi har ju haft sådana här arbetsmoment länge utan att råka ut för förgiftning. Eller som en medarbetare hos oss uttryckte det ”är det här ett problem, då hade jag varit död flera gånger om!” Men någonting är det som har förändrats vid svetsarbete eftersom det vid Arbetsmiljöverkets provmätningar nu har uppmätts höga halter CO på flera håll.

I väntan resultat av de utredningar som pågår har Övik Energi tagit fram en rutin som baseras på Arbetsmiljöverkets rekommendation. Så här ser den ut på deras intranät;

Arbete med avluftningsjobb
För att minska riskerna för CO-förgiftning – vilket snabbt kan leda till döden – ska dessa åtgärder alltid vidtas vid avluftnings-jobb. Detta gäller överallt, det vill säga i kammare, vid undercentral källare och ute i det fria.
• Led alltid ut gasen till en plats i det fria om avluftning sker inomhus
• Vistas aldrig i omedelbar närhet av utrstömmande avluftningsgas
• Ha uppsikt över utloppet så att ingen av misstag befinner sig i farozonen

– Vi informerar förstås egen personal och den här rutinen går in i de arbetsmiljöplaner som görs, konstaterar Marianne, men det tål ändå att tänka på hur informationen ska nå ut. Blir arbetsmiljöplanerna verkligen lästa? I Övik Energi är det numera oftast entreprenörer som utför svetsarbeten. När det är stora entreprenörsföretag så brukar de enligt Mariannes erfarenhet ha koll på vad som händer i säkerhetsfrågor. Men om ”Nisses Svets” med två anställda anlitas, hur pass väl uppdaterade är de?

Asbest i kundanläggningar vid fjärrvärmeanslutningar

– Medarbetare inom energitjänster har uppmärksammat att det kan finnas asbest i kundanläggningar där jobb ska utföras, säger Maria Born som är arbetsmiljöutvecklare vid Mälarenergi. Privatpersoner kan obetänksamt ha tagit bort material som innehåller asbest och det har resulterat i att det finns asbestpartiklar i den arbetsmiljö där arbete ska utföras. Får det se ut så här, har bekymrade medarbetare frågat och visat bilder som de har tagit i kundanläggningar.

Mälarenergi har mot bakgrund av detta gjort en riktlinje för asbest . I riktlinjen slår företaget fast att man med stöd av de allmänna avtalsvillkor som Svensk Fjärrvärme och Konsumentverket har tagit fram kan ställa krav på kund att sanera asbest innan arbete utförs. Saneringen ska utföras av utbildad person och auktoriserad firma. Mälarenergi har rätt att kräva mätning av luften vid misstanke om att asbestpartiklar kan finnas i lokalen.

– Våra anställda ska inte utsättas för asbest i sitt jobb, slår Maria Born fast. Tillsammans med cheferna för energitjänster och fjärrvärmedistribution och den berörda personalen har hon tagit fram riktlinjen. En populärversion av riktlinjen ska nu tas fram via Marknadsavdelningen för information till Fjärrvärmekunderna. Kan vi bara beskriva det här på ett pedagogiskt sätt så går det säkert att få förståelse från kunderna för den riskabla asbesthanteringen, menar Maria.

Läs mer:
Mälarenergis riktlinjer för asbest

Kvalitetsgranskning av alkolås

I februari genomförde KFS ett seminarium om alkohol och narkotikatest. Bland annat handlade det om alkolås.

Det viktigt att vara noggrann i val av produkt. Vägverket har tagit fram en ”Checklista för dig som tänker skaffa alkolås”.

MHFs testlabb för alkolås har nu ackrediterats av SWEDAC. Det har skett en utveckling där alkolås nu också finns kopplade till nyckelskåp där fordonsnycklar förvaras, till inpasseringsgrindar och till vägbommar. På Motorförarnas Helnykterhetsförbunds hemsida finns bland annat Alkolåsnytt som innehåller en massa intressanta artiklar.

Läs mer:
Motorförarnas Helnykterhetsförbund
Vägverkets checklista om att skaffa alkolås

Personlarm vid ensamarbete

Drifttekniker inom vattenkraftproduktionen vid Tekniska verken i Linköping använder personlarm från SOS Alarm. De arbetar ofta ensamma och är också ute med bil på ensliga småvägar.
– Trafikolyckor är alltid en risk för vår personal, säger Micke Bengtsson som är arbetsmiljösamordnare.

Nu är det på gång att även medarbetare som arbetar med värmeproduktion på yttre centraler ska få personlarm för arbete under beredskapstjänstgöring. Skulle något hända kan ett enkelt tryck på larmknappen ge SOS operatören information om vem den nödställde är, vilken position han har (GPS eller GSM) och vilket hjälpbehovet är.

Arbetsmiljöverkets föreskrift om Ensamarbete, AFS 1982:03, anger att åtgärder ska vidtas så att den som utför arbete ensam inte löper större risk för skada än om flera gemensamt utför arbetet. – Om det finns en påtaglig olycksfallsrisk ska det ordnas så att arbetstagaren snabbt kan få hjälp i en nödsituation. Jag skulle inte vilja påstå att det är en påtaglig olycksfallsrisk i den här typen av arbete, säger Micke Bengtsson, men det finns en oro vid ensamarbete som kan hanteras med hjälp av tillgång till ett effektivt larm.

Tekniska Verken har också sett till att ha repeaters för GSM-nätet inne i sina vattenkraftstationer och även under jord så att det går att hålla kontakt med omvärlden via mobiltelefon.

Arbetsmiljörevision håller engagemanget för ständiga förbättringar vid liv

Umeå Energi är arbetsmiljöcertifierade enligt standarden AFS 2001:1.
- Certifieringen hjälper oss att ha ordning och reda och en bra struktur för arbetsmiljöarbetet, säger arbetsmiljöingenjören Lars Mikaelsson. En certifiering kräver årliga revisioner och de hjälper företaget att bibehålla engagemanget.

Lars vill dock varna för att gå för snabbt fram vid en arbetsmiljöcertifiering. Den som har bråttom, och bara vill ha ett diplom på väggen så snart som möjligt, får ofta problem sedan när det är dags för arbetsmiljörevisionen.

Bygg inte större system än vad verksamheten kräver, är Lars råd, och ta inte fram fler rutiner än som verkligen behövs. Det ska vara lättskött. Gör förberedelsearbetet grundligt. Man bygger gärna underifrån och utgår ifrån verksamheten istället för ifrån certifieringen. När processer och rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet är framtagna kan man jämföra dem med certifieringskraven och justera det som behövs.

Umeå Energi har uppföljande extern revision av sin certifiering 3,5 dagar två gånger om året.
- Då granskas systemet och revisorn identifierar förbättringsområden. Det är faktiskt riktigt bra, säger Lars, vi får hjälp att se hur vi kan förbättra oss. Men man måste också ha en parallell intern revision för att få certifikat. Det blir en sorts förberedelse för den externa revisionen. Här har Umeå Energi valt att ha utbyte med Övik Energi. Jag åker till Övik och gör internrevision och så kommer de till oss och gör motsvarande, fortsätter Lars Mikaelsson. På det sättet motverkar vi hemmablindhet och att det går slentrian i internrevisionerna.

Hantering av tillbud och skador med hjälp av ENIA

Sedan i november 2009 använder Borlänge Energi ENIA.
– Det är verkligen ett bra och enkelt system, säger Arne Torsgården som är huvudskyddsombud. I mitten av februari är redan 53 händelser rapporterade i systemet. Och även om man vet att rapporteringen ökar när frågan uppmärksammas så är det ändå ett väldigt bra utfall.

– Efter en introduktion hos Svensk energi i höstas bestämde företaget sig för att gå med. Vi hade fått kritik från våra kvalitetsrevisorer att vi inte arbetade systematiskt med ständiga förbättringar och vi behövde en mer rationell hantering av tillbud och skador, berättar Arne.

Borlänge Energi lade in sin organisationsstruktur i ENIA och sedan gick man ut och till chefer och medarbetare med information. Medarbetarna registrerar i ENIA via intranätet under rubriken tillbud och olycksfall.
– Det som krävs, utöver information till alla om systemet, är att cheferna sedan svarar på rapporteringen och tar initiativ till åtgärder. Om rapporteringen inte leder till något så slutar antagligen medarbetarna att registrera i systemet, menar Arne Torsgården.

ENIA är byggt så att skyddsombuden ska vara med i utredningen av allvarliga tillbud och skador. Därför har Borlänge Energi genomfört en utbildning för skyddsombuden så att de kan vara behjälpliga för cheferna.

– Det enda vi saknar i ENIA är förslagsverksamheten, säger Arne, men den lär komma in med nästa uppdatering. Det här systemet är verkligen något jag kan rekommendera andra energiföretag att börja använda.

FAKTA: Tillbuds- och skaderapporteringssystem för energibranschen, ENIA
Rapporteringssystemet har tagits fram av AFA Försäkring och anpassats av energibranschens HMS-utskott. Det är kostnadsfritt för energibolag att använda. ENIA är en webbaserad plattform för hantering av arbetsolyckor, färdolyckor, arbetssjukdomar, tillbud och riskobservationer. En fördel med ENIA är att hela energibranschen kan dela information om inträffade händelser (avidentifierade) och bli uppmärksammade på vad som behöver göras förebyggande kring olika moment.

Hörsel och ljudmiljöer är årets tema i KFS Friskare företag

En arbetsgivare behöver känna till vilka exponeringsvärden för buller som finns i arbetsmiljöreglerna och vid behov ta fram handlingsplaner för minskad exponering.

Enligt Arbetsmiljöverket är det flest män som utsätts för buller i jobbet. De refererar till senaste arbetsmiljöundersökningen som visar att var fjärde man utsätt minst en fjärdedel av arbetstiden.

Allt mer uppmärksammas också att dålig akustik på kontor där onödiga ljud ger upphov till stress, trötthet och koncentrationssvårigheter.

I år är hörsel och ljudmiljöer tema inom Friskare företag. Via KFS hemsida i tidningsartiklar ska vi öka kunskapen och framför allt ge positiva exempel på vad som kan göras. Temat ska utmynna i ett seminarium för medlemsföretagen på KFS den 11 november.

Har ni en god praktik för att åstadkomma bra ljudmiljöer? Rapportera till oss.

Kampanjen Befria Samtalet pågår och kan vara värd att ta del av. Den bedrivs av Hörselskadades Riksförbund och handlar om ljudmiljöer. I vår genomför kampanjen seminarier i Kalmar, Växjö, Karlskrona, Västerås, Eskilstuna, Östersund, Sundsvall och Visby. De har också med en ljudsimulator och en utställning om ljudsmarta miljöer. I höst kommer kampanjen till Gävle, Borlänge, Jönköping, Norrköping, Malmö och Halmstad.

Läs mer:
Kampanjen Befria Samtalet

Utbildning för BAS-P och BAS-U

Arbetsmiljöverkets föreskrift om Byggnads- och anläggningsarbete 1999:03 har anpassats till EU:s byggplatsdirektiv. Samordningsansvaret har förtydligats. Den tidigare samordningsansvarige finns kvar i form av en roll som kallas BAS-U (Byggarbetsmiljösamordnare för utförande) och dessutom har en ny funktion tillkommit i form av BAS-P (Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering).

I föreskriften räknas ett antal arbeten upp som kan innebära att man omfattas av regelverket.

– Många av dessa arbeten har vi tidigare kanske inte ansett omfattas av reglerna om byggnads- och anläggningsarbete, säger Tommy Eriksson som är arbetsmiljöingenjör vid Skellefteå Kraft. Vi sammanställde därför en lista och skickade sedan ut den till cheferna i företaget så att de kunde bedöma om de hade medarbetare som behövde utbildning i de nya reglerna. Ett 70-tal medarbetare och ett 30-tal entreprenörer och konsulter som ofta anlitas har hittills genomgått en heldags BAS-P och BAS-U utbildning i Skellefteå Krafts egen regi.

Medarbetarna inom Affärsområde Elnät har inte deltagit i den interna utbildningen utan ska gå sin utbildning hos Svensk Energi. Tommy Eriksson anser att det finns ett värde i att de på så sätt diskutera sina specifika frågor med kursledare som känner till branschen och har anpassat sin utbildning till den.

För funktionerna i BAS-P och BAS-U behöver projektledarna dessutom en fördjupning i arbetsmiljölagstiftning och riskanalys/riskhantering. Skellefteå Kraft genomför därför som komplement en särskilt framtagen BAM-utbildning under två dagar för projektledare. Dessa har vanligen inte personalansvar och har därför inte deltagit i företagets normala 4-dagars BAM-utbildning.

Blir det då inte en förfärlig pappersproduktion med dessa riskanalyser och arbetsmiljöplaner?
– Nja, säger Tommy, vi håller på att ta fram generella riskanalyser för återkommande jobb och för dessa finns också en arbetsmiljöplan klar till ungefär 75 %. Det är inte meningsfullt att göra allt från grunden varje gång, när arbetena till stora delar lika. Men de sista delarna i arbetsmiljöplanen görs alltid anpassat utifrån det aktuella arbetet som ska utföras.

FAKTA: Tips från Tommy Eriksson
Arbetsmiljöverket har tagit fram en interaktiv arbetsmiljöutbildning för de som jobbar inom byggbranschen oavsett roll (tänk på att ”Byggbranschen” är ett flexibelt begrepp, och att många arbetsmoment vi gör i samband med exempelvis fastighetsskötsel gör att man hamnar under denna lagstiftning, även om vi inte anser att vi tillhör ”Byggbranschen”.) Den ersätter naturligtvis inte en riktig BAS-utbildning, men kan fungera som en interaktiv uppslagsbok som man kan använda om man funderar över något.

Läs mer:
Arbetsmiljöverket

Nästa ”Värt att veta”

Nästa nyhetsbrev om arbetsmiljö i energibolagen kommer i september. Har du information som du vill förmedla till andra energiföretag? Det kan handla om era arbetsmiljösatsningar, goda exempel eller helt enkelt sådant som kan vara värt att veta. Kontakta KFS Friskare Företag och Karin Lindgren.