Sammanställt september 2010

Ladda ner sammanställningen som PDF-dokument

Innehåll i denna sammanställning:
Nätverk för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare i energiföretagen
KFS-seminarium om hörsel och ljudmiljöer
Riskanalys i fokus vid Skellefteå Kraft
Svetsarbete och risk för kolmonoxidförgiftning
Säkerhetskultur i energibolagen
Debriefing - det är viktigt att få prata av sig vid allvarliga tillbud
Checklista hjälper Öresundskraft i hantering av hot och våld
Ordning och reda kring arbetsmiljöplaner
Nästa ”Värt att veta”

Nätverk för arbetsmiljöingenjörer och -samordnare i energiföretagen

14 företag är nu medlemmar; Skellefteå Kraft, Umeå Energi, Övik Energi, Jämtkraft, Sundsvall Energi, Borlänge Energi, Sala Heby Energi, Mälarenergi, Söderenergi, Tekniska Verken i Linköping, Kalmar Energi, Jönköping Energi, Växjö Energi och Öresundskraft. Medlemskap i nätverket bygger på ett aktivt intresse av att utbyta kunskap och erfarenheter.

I slutet av maj hade nätverket en workshop med copywritern Mikael Rosén från Citat AB. Det handlade om att kommunicera med hantverkarnas kultur. Inom arbetsmiljöarbetet producerar vi massor av text i till exempel instruktioner, policydokument och planer, men är texten skriven så att den verkligen når mottagarna?

I slutet av augusti hade nätverket möte hos Tekniska verken i Linköping. Där diskuterades bland annat ATEX. Det visade sig att flera av företagen hade fått bakläxa av Arbetsmiljöverket för att dokumenten kring hantering av verksamhet i explosionsfarlig miljö (torra bränslen, risk för dammexplosioner etc) inte hade varit tillräckligt bra. I flera fall hade man inte ens fått möjlighet till rättelse utan Arbetsmiljöverket hade lämnat över frågan direkt till åklagare som ett arbetsmiljöbrott.

Det är en aktiv mejlkontakt mellan medlemmarna i vardagen. Man ställer frågor, presenterar dilemman och får svar från andra som har utvecklat en god praktik eller stött på samma frågeställning tidigare.

Frågor om nyhetsbrevet besvaras av KFS Friskare företag och Karin Lindgre.

KFS-seminarium om hörsel och ljudmiljöer 8 november

Tema för året i Friskare företag är hörsel och ljudmiljöer. Den 8 november genomförs ett kostnadsfritt seminarium för KFS medlemsföretag.

Många besväras av hörselnedsättning och tinnitus. Besvären går allt längre ner i åldrarna. Hur mycket tål örat innan hörseln påverkas och hur kan skador förebyggas? Under seminariet går vi igenom vad som är en tillfredsställande ljudmiljö. Vilka ljudsmarta lösningar finns att tillgå och vilka arbetsmiljöregler gäller?

Bullriga industrimiljöer är en sak, men vi ser också på samband mellan buller och stress och vilken inverkan öppna kontorslandskap kan ha.

Föreläsare är bland andra professor Staffan Hygge från Högskolan i Gävle och akustikern Yvet Martin. Läs mer och anmäl dig på www.kfs.net

Riskanalys i fokus vid Skellefteå Kraft

Skellefteå Kraft har tagit fram en ny folder om riskanalys.
- Vi håller på med en arbetsmiljöcertifiering, säger arbetsmiljöingenjör Tommy Eriksson, och därför behövde vi bestämma oss för vilka riskanalysmetoder som ska användas.

Historiskt sett har många olika metoder använts inom företaget. Nu har man bestämt sig för ASA-metoden för arbetsmoment, What if-metoden för bland annat materialflöden och huvudsakligen det elektroniska riskanalysverktyget Capella vid bedömning i anläggningar.

Foldern Riskanalys är tänkt att vara självinstruerande och även fungera som kursdokumentation i samband med den fyra timmars utbildning som företagets chefer, projektledare och skyddsombud får genomgå. Rutinerna finns också i Skellefteå krafts verksamhetshandbok på nätet, men eftersom alla medarbetare inte ständigt har tillgång till dator behövs även en skrift om riskanalys.
- Den bästa riskanalysen är trots allt den som blir gjord, konstaterar Tommy Eriksson torrt.

Han har sett otaliga exempel på tillkrånglade system för riskanalys. Skellefteå Krafts varianter ska vara av den karaktären att när man väl har prövat att göra en riskanalys så ser man att det är enkelt. Ytterst handlar det ändå om att avgöra vilken risk som är acceptabel eller inte och att avgöra vad som ska åtgärdas nu eller senare.

Läs mer:
Foldern Riskanalys

Svetsarbete och risk för kolmonoxidförgiftning

I förra numret av Värt att veta (mars 2010) rapporterade vi om en dödolycka som inträffat när en licenssvetsare skulle dra in fjärrvärme i en villa i Tranås och hur Övik energi hade agerat med anledning av det. En arbetsgrupp tillsattes inom Svensk Fjärrvärme för att utreda hur kolmonoxid uppstår vid svetsning och för att ta fram nya rutiner för riskhantering och förebyggande åtgärder.

För allvarliga olyckor krävs en kombination av flera faktorer som tillsammans leder till mycket höga halter av kolmonoxid. Det som påverkar är bland annat utrymmets storlek där arbetet äger rum, rördimension, antal svetsar, bränntid och ventilation. Av Svensk Fjärrvärmes kommande rapport framgår att kolmonoxidhalten kan överstiga 1000 ppm vid svetsning under längre tid eller om avluftning sker i ett mindre och oventilerat utrymme
- Det innebär risk för akuta skador och död. Men eftersom kolmonoxid är dödligt är det bättre att förutsätta att den alltid finns i omgivningen vid gassvetsning och agera utifrån det, anser Jan Eriksson vid Svensk Fjärrvärme.

Rekommendationen skulle då bli att förebygga att det bildas stora mängder farliga gaser i röret vid svetsning genom at:

• Så långt möjligt hålla det öppet i rörändar.
• Vid svetsning i kammare och trånga utrymmen ska god ventilation säkerställas genom att öppna dörrar, fönster, betäckningar i kammarlock och liknande. Ibland kan mekanisk ventilation vara nödvändig.
• Avluftning ska ledas utomhus och om det inte går ska avluftning föras till ett väl ventilerat utrymme.
• Ha uppsikt över utloppet så att obehöriga och allmänheten inte kommer i kontakt med utströmmande svetsgaser.
• Tryckluftsmatat andningsskydd ska användas om ventilation inte finns eller kan ordnas.
• Ensamarbete ska absolut undvikas och beredskap ska finnas för en eventuell evakuering.

Läs mer om detta i Svensk Fjärrvärmes kommande rapport som också innehåller en sammanställning av kunskapsläget kring hur kolmonoxid uppstår vi svetsning och exempel på rekommenderat beteende vid olika arbetsmoment.

Säkerhetskultur i energibolagen

IKFS har i slutet av augusti ansökt om projektmedel från AFA Försäkring för ett treårigt projekt kring säkerhetskultur i energibolagens elmiljöer. Medsökande är Svensk energi, Elsäkerhetsverket, SEKO och Sveriges Ingenjörer samt forskare från Umeå universitet och Luleå Tekniska universitet .

Bakgrund till ansökan är att energibolagen under många år har arbetat för att bygga bort risker, förmedla kunskap om regelverket och propagerat för användning av skyddsutrustning och säkra arbetsmetoder. Men dessa insatser hittills inte har gett full effekt.

Chefer och medarbetare i energibolagen har i allmänhet via det enträgna arbetsmiljöarbetet fått en god kunskap om hur man ska hantera risker och hur regelverket kring olika arbetsmoment ser ut. Tyvärr omsätts inte alltid denna kunskap i praktiken. Istället är det inte ovanligt att man tar "genvägar" i arbetsmetoderna, något som ökar riskerna för olyckor och tillbud.

Om vi får projektmedel kommer projektets praktiska delar att genomföras i Skellefteå Kraft, Jämtkraft, Sundsvall Elnät och Tekniska Verken i Linköping. Bland annat ska en forskare som är elektriker i sin grundprofession arbeta med deltagande observation bland elmontörer och göra djupintervjuer i bolagen. Det ska göras benchmarking med andra branscher, analys av ett tjugotal elolyckor och allvarliga tillbud och en summering av vad som hittills är prövat i energibranschen för att uppnå ett elsäkert beteende. Dessutom sammanställer forskarna en teoretisk bas kring yrkesidentitet, riskperception och kulturförändring.

Projektets ska resultera i ett nytt koncept för bättre säkerhetskultur. Alla energibolag ska få möjlighet att ta del av projektet via nyhetsbrev under hela projekttiden och via erbjudanden om säkerhetsseminarier när projektet är avslutat.

Den som redan nu vill bekanta sig med begreppet säkerhetskultur kan se en intressant websänd föreläsning med forskaren Marianne Törner på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Läs mer:
www.av.se

Debriefing - det är viktigt att få prata av sig vid allvarliga tillbud

I Sundsvall Elnät hade i slutet av augusti ett allvarligt tillbud där man råkade spänningssätta en 10KV kabel samtidigt som elmontörer arbetade på den. Det resulterade i en ljusbåge och kraftig rökutveckling. Som tur var blev ingen fysiskt skadad. Dagen efter händelsen deltog tretton personer, från kopplingsledare till montörer, i debriefing.

- Vi har insett att det är viktigt att få prata av sig, säger Tord Näsberg som är personalchef. Alla inblandade var mer eller mindre chockade efter händelsen.

- Hade det varit som tidigare hade man efter en sådan här rejäl smäll bara konstaterat att en felkoppling hade skett och sedan ryckt på axlarna och gått vidare, kommenterar Tord som själv har en bakgrund som elmontör. Men idag talar även män i större utsträckning om känslor. Det märks särskilt bland yngre montörer som vågar tala på ett annat sätt.

David Andreasson är elmontör hos Sundsvall Elnät.
- Jag och en kollega stod i gropen och skarvade när det small, berättar han. Vi sprang upp ur gropen, sedan kom chocken och tankarna började gå. Det hade varit nära. Det var en fråga om att dö eller överleva. Händelsen tog hårt på mig, säger David Andreasson, och det var skönt att få prata ut och få veta att det inte bara var jag som mådde dåligt.

Redan på kvällen efter händelsen, när David och hans kollega var på sjukhuset för undersökning, kom några av de andra inblandade för att se hur de hade det och för att prata. David tyckte att det kändes bra.
- Jag är 25 år, säger han, och för mig är det overkligt att bara hålla det här inom mig.

Tord Näsberg var själv debriefingledare. Gruppen med de tretton inblandade samlades enskilt i en ring av stolar så att alla kunde se varandra. Överenskommelsen var att inte tala om teknik och om vem och vilka som kunde ha gjort fel. Kring detta pågår en utredning. Istället fick var och en tala fritt om vad man hade varit med om, hur man mådde känslomässigt efter det och hur man trodde att man skulle må som människa imorgon. Det som sades i gruppen skulle stanna där och ingen fick föra anteckningar. Alla skulle få möjlighet att prata av sig utan att någon avbröt eller kommenterade.
- Under debriefingen kom det även upp tidigare händelser som aldrig hade bearbetats. Det visar bara på betydelsen av att göra så här, säger Tord Näsberg.

Checklista hjälper Öresundskraft i hantering av hot och våld

- Det händer att våra medarbetare ställs inför situationer som innebär hot och våld, säger Camilla Wagner som är koncernsamordnare för arbetsmiljö och hälsa i Öresundskraft. Det är allt från montörer som ska stänga av elen hos en kund som inte har kunnat betala, kundtjänst som kan bli hotade per telefon i en fakturafråga till någon anställd inom fjärrvärme som gräver i gatan och blir utskälld av förbipasserande. Öresundskrafts beredskap inför hot och våldsituationer ligger som en del i företagets krisorganisation.

Checklistan ger underlag för att göra riskbedömningar och infallsvinklar på vilka åtgärder som kan behövas. Den innehåller kritiska frågor om arbetsplatsens och medarbetarnas kunskap och handlingsberedskap i hot och våldsituationer. Ensamarbete berörs också. Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1993:2 om Våld och hot ställer krav på arbetsgivaren att utreda de risker som kan förekomma och på att ordna arbetet så att risk för våld eller hot om våld så långt möjligt kan förebyggas.

- Frågan om hot och våld är ett inslag i de tre stora BAM-utbildningar vi ska genomföra hos oss i höst, rapporterar Camilla. Men på allvar tar vi itu med frågan i den krisutbildning som kommer nästa år. Vi har lagt en treårsplan för att höja standarden i vårt arbetsmiljöarbete.

Läs mer:
Öresundskrafts checklista

Ordning och reda kring arbetsmiljöplaner

- Borlänge Energi har bestämt sig för en enkel hantering av arbetsmiljöplaner. Förr kunde vi ha fem olika varianter av arbetsmiljöplaner uppe på anslagstavlan samtidigt, säger Arne Torsgården som är huvudskyddsombud. Nu tar Borlänge Energi själva fram arbetsmiljöplanen enligt mallen och så får entreprenörerna komplettera den med sina egna unika riskinventeringar för de jobb som ska göras.

En ny version av MAS, Miljö- Arbetsmiljö- och Skyddsföreskrifter, har tagits fram för arbeten i egen regi och entreprenadarbeten. Den skickas ut tillsammans med förfrågningsunderlag i samband med upphandlingar för att visa vad som gäller i företaget. MAS är grunden för arbetsmiljöplanerna och ska också finnas tillgänglig på alla arbetsställen.

Mycket har förenklats av att Borlänge Energi vid årsskiftet införde SSG Entré, en webbaserad interaktiv säkerhetsutbildning enligt ett industrigemensamt koncept. För att entreprenörer ska få komma in och göra arbeten på ett antal av Borlänge Energis anläggningar krävs ett Entrépass som utfärdas efter en sådan godkänd utbildning.
- Det enda vi ångrar är att vi inte har infört detta tidigare, menar Arne Torsgården. Det är väldigt arbetsbesparande för oss att vi nu vet att entreprenörerna har rätt nivå på sin arbetsmiljöutbildning.

Läs mer:
Borlänge Energis MAS
Mallen för arbetsmiljöplan
Mallen för arbetsmiljöplan - entreprenörer

Nästa ”Värt att veta”

Nästa nyhetsbrev om arbetsmiljö i energibolagen kommer i mars 2011. Har du information som du vill förmedla till andra energiföretag? Det kan handla om era arbetsmiljösatsningar, goda exempel eller helt enkelt sådant som kan vara värt att veta. Kontakta KFS Friskare Företag och Karin Lindgren.