Undantag från turordningen

Riksdagen har beslutat om nya regler för turordning vid arbetsbrist. Av lagändringarna och utskottsbetänkandet framgår följande:

1. Undantag för två från turordningen för mindre företag

Bakgrund: Orsaken till att undantaget bara gäller för mindre företag är att den är särskilt viktig för mindre företag eftersom de inte har samma möjligheter som större företag att genom omplaceringar behålla arbetstagare med viktig yrkesmässig eller personlig kompetens.

Arbetsgivare med högst tio anställda får inför beslut om turordning p g a arbetsbrist undanta två personer från turordningen som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Vid beräkning av antalet anställda undantas arbetstagare som avses i 1 § lagen om anställningsskydd (LAS) d v s bland annat arbetstagare med företagsledande ställning och arbetstagare som är anställda med särskilt anställningsstöd eller i skyddat arbete. Arbetstagare skall medräknas oberoende av anställningsform och sysselsättningsgrad. Arbetsgivaren bedömer alltså om de två arbetstagarna som man vill undanta är av särskild betydelse för verksamheten. Detta är en s k arbetsgivarventil som inte kan ifrågasättas vare sig av arbetsgivarens urval enligt undantagsregeln eller av en uppsägning som skett till följd av att arbetsgivaren använt sig av rätten att behålla vissa arbetstagare. Däremot måste det naturligtvis vara fråga om arbetsbrist, se KFS Arbetsgivarinformation nr 13/00, dokument 6316, om innebörden av begreppet arbetsbrist.

Beslutet om undantag kan däremot prövas med stöd av det skydd som finns för arbetstagare enligt diskrimineringslagarna, d v s på grund av etnisk tillhörighet, funktionshinder, könstillhörighet, sexuell läggning eller enligt föräldraledighetslagen eller annan ledighetslagstiftning. Detta gäller också om beslutet är otillbörligt eller strider mot god sed på arbetsmarknaden.

2. Turordningen vid distansarbete

Bakgrund: Det geografiska synsätt som såväl driftsenhetsbegreppet som ortsbegreppet bygger på medindelning i turordningskretsar enligt 22 § LAS kan leda till otillfredsställande konsekvenser för de distansarbetande. Med distansarbetande avses i detta sammanhang arbetstagare som har hela sin arbetstid förlagd till bostaden, eller som utgår från bostaden i de fall arbete utförs på annan plats utan någon fast anknytning till huvudarbetsplatsen eller någon annan arbetsplats.

Ändringen innebär att en arbetstagare, som distansarbetar från hemmet, ska tillhöra sin organisatoriska driftsenhet, d v s den driftsenhet som han eller hon tillhör rent administrativt. Detta har uttryckts i LAS 22 § som att enbart den omständigheten att en arbetstagare har sin arbetsplats i bostaden skall inte medföra att arbetsplatsen utgör en egen driftsenhet.

Regeln utesluter alltså inte att en arbetstagare som arbetar i sin bostad kan hänföras till en egen driftsenhet. Detta blir ju fallet om fast anknytning saknas till annan driftsenhet än bostaden.

Underlag: SFS 2000:763, Utskottsbetänkande 2000/2001:AU4. Se också under Rixlex på riksdagens hemsida, www.riksdagen.se

Lagändringarna gäller fr o m 2001-01-01.